Dinosaurier och rymddrömmar
Barnen på Störsvik daghem har byggt en utställning med dinosaurier i biblioteket. Kommunen är med i ett projekt om att ge barnen en mångsidig vardag.
Dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan. Men på Sjundeå bibliotek kan man fortfarande få en skymt av urtidsödlorna. Där har barnen från Störsvik daghem inrett ett eget hörn med dinosaurier, planeter, indiantält och fluffiga får. Det är ett fönster in i den magiska värld som finns i ett barns huvud, det är vykort från en plats som de flesta vuxna har tappat nyckeln till.
Konstutställningen som pågår fram till den 31 januari är en del av ett projekt som Sjundeås småbarnsfostran är med i tillsammans med Tammerfors universitet och fyra andra kommuner. Det handlar om att ge barnen en mångsidig vardag.
Spinosaurus är favoriten
Patrik Semenov, 5, är en av konstnärerna bakom utställningen. Men han är mer än så. När jag besöker Störsvik daghem förklarar barnträdgårdslärare Viktoria Polinskaja stolt att han är en sann expert på dinosaurier.
– Min favorit är spinosaurus, säger Patrik.
Det är den som är så arg i Jurassic Park 3. Patrik har inte sett filmen, men han vet att den har vassa tänder och vassa tänder betyder att den är bra.
– Det är en av de största dinosaurierna. Bara gigantosaurus är större, fortsätter han och ser så där allvarlig ut som bara barn kan se ut när de berättar något livsviktigt.
"Baian ska med"
Olivia Pesola, 4, har ritat en röd stegosaurus. Men egentligen är hennes favorit brachiosaurus.
Äldst av barnen är Julius Harikoski, 6. Han tycker om dinosaurier, men är mer intresserad av rymden.
– Jag tänker bygga en bil som kan flyga och dyka under vatten och åka ut i rymden. Den ska ha sjutton rum och det kommer att rymmas sju människor i den. Baian ska med.
Baian Georgiev, 5, är hans kompis som också tycker om att rita.
Med en ingenjörs noggrannhet förklarar Julius att farkosten kommer att ha laboratorier och träverkstäder och vattenklosetter, men att den inte kommer att kunna bära vuxna. De är för tunga.
– Bromsarna kan gå sönder.
Barn kan lära oss mycket
Daghemmets föreståndare Ilona Kukkala sitter leende och betraktar sina skyddslingar. Hon säger att vi kan lära oss mycket av barn.
– De uppskattar vad de gör utan att vara självkritiska. De ritar för att det är roligt och visar alltid stolt upp bilderna.
Hennes kollega, barnträdgårdslärare Viktoria Polinskaja, säger att växelverkan med barn ger enormt mycket.
– Som när den första snön kommer, hur överlyckliga blir de inte då? Alla dagar som för dig bara är vanliga och trista, är dagar då de upplever något nytt. Och deras entusiasm smittar. Man blir själv lika ivrig.
Jag frågar barnen vad de skulle rita om de fick rita vad som helst och det sedan blev verkligt. Svaren börjar genast hagla in. Prinsessor! Dinosaurier! En familj rymdvarelser!
Patrik visar en glad konstellation av utomjordingar han har ritat. De ser ut som kaniner, och har tydligen betett sig därefter också. Jag räknar och kommer fram till att det är fem vuxna och nio barn. Kanske är det nästa steg bort från kärnfamiljen?
Sedan börjar vi prata om rymdvarelser och hur barnen tror att de ser ut. Någon tror att de har tre ögon. Fem, säger en annan.
– Tjugo, halvskriker Olivia Hansson, 4, och alla skrattar.
Isla Sotamaa, 5, tror inte att rymdvarelser finns för ingen har sett dem.
Julius veckar pannan.
– De kanske har ett enda stort öga som är deras huvud ...? funderar han och ser ut som en liten professor.