Leena Lehtolainen medger att det känns märkligt att se sina böcker på språk hon inte förstår. Foto: Nina Ahtola

Deckarboom i Degerby

Mycket resor världen runt är det som gäller för Leena Lehtolainen just nu. Hennes deckare säljs på ryska, franska, ungerska, hebreiska, tyska... De översatta böckerna erövrar världen.

 

– Jag är på väg till Stockholm på onsdag för att under några dagar vara med när Minne tytöt kadonneet? kommer ut på svenska. Böcker i serien om Maria Kallio ska också komma ut på norska – och danska om jag minns rätt, säger hon.
Det pågår så mycket i Leena Lehtolainens liv just nu att det inte är helt lätt att hålla reda på alla översättningar och lanseringsdagar.
Hon förs fram som vårt lands främsta deckarförfattare och når över alla nations- och språkgränser. Hennes böcker har sålts i över två miljoner i hela världen och rättigheterna har sålts till 25 länder.

Istanbul och Svartå

På onsdagen ska hon till Stockholm, och i slutet av september till Stavanger samt S:t Petersburg. I början av oktober ska hon medverka i litteraturseminarium i Istanbul. Men också besök på närliggande ställen finns inbokade, till exempel Svartå bibliotek den 22 oktober.
När hon uppträder i Finland representerar hon sig själv, när hon uppträder i Sverige och övriga Norden är hon en svensktalande finsk deckarförfattare och när hon är framme i Europa representerar hon den nordiska kriminallitteraturen.
– När jag i februari var i Taiwan representerade jag euroepisk litteratur. Perspektiven är olika beroende på hur långt hemifrån man är.

Kopparnäs och Långvik

– Jag tycker det är lite roligt att hålla framme de fina miljöerna i min hemtrakt i Ingå. Kopparnäs och Långvik till exempel. Det var roligt att höra att någon besökare på gästgiveriet i Kopparnäs hade frågat i vilket rum Hilja träffade sin älskare!
Hilja är den tuffa livvakten som är huvudperson i en trilogi, av vilka den senaste nyligen utkommit på finska: Paholaisen pennut.

Hårdkokt realism

Det är inte Hilja utan polisen Maria Kallio som först översatts till svenska. Kallio är hos oss bekant även från tv-serien för något år sedan. Boken som på svenska heter Var är alla flickor nu? presenteras av Bazar-förlaget som hårdkokt realism ur ett kvinnoperspektiv.
Den speglar muslimska kvinnors livsvillkor i en miljö där uråldriga traditioner och rädsla för mångkultur färgar vardagen. Kriminalromanen börjar med att tre muslimska flickor i Esbo försvinner.

Viktigt med agent

Boken, som kom ut 2010 på finska, är den elfte med Maria Kallio som brottsutredare. Utöver de två deckarserierna har Lehtolainen gett ut åtta andra böcker, av vilka två ungdomsromaner.
Den första översättningen – till tyska – gjordes redan år 2000. Därefter har de ökat år för år, men boomen har pågått de senaste åren.
Avgörande blev att hennes förlag Tammi för två år sedan inledde ett samarbete med en agent, Elina Ahlbäck Literary Agency.
– Vi har kanske inte haft samma professionalitet i Finland som i Sverige där deckargenren är otroligt stark. Jag tror inte att våra böcker är sämre utan att man varit proffsigare i Sverige.
Den nordiska kriminallitteraturen har så starkt rykte i världen att tyska författare känt sig åsidosatta.

Starka kvinnor

Lehtolainen är deckarförfattaren som lyfter fram kvinnan i en aktiv roll. Hon tvekar inte heller att ta sig an samhällsproblem.
Huvudpersonen Hilja i trilogin Livvakten är en tuff kvinna i en hård thrilleraktig miljö med internationell brottslighet. Hon är inte ”politiskt korrekt” och hon kan ibland göra felbedömningar.
– Hilja är inte klok på samma sätt som den äldre Maria Kallio. Ingen supermänniska. Jag har egentligen aldrig varit intresserad av supermänniskor. Mina skurkar är också helt vanliga.

Möjlighet till ondska

Allmänt taget tycker hon att kriminallitteraturen amerikaniserats. Människor delas in i onda och goda av naturen. Däri ligger skillnaden till den svenska deckartraditionen med Wahlöö & Sjövall och Henning Mankell i botten där ondskan beskrevs som samhälleligt betingad.
– Jag vill vara realist. Det finns en möjlighet till ondska i var och en av oss och den kan under givna omständigheter komma fram. Ändå handlar det om val som vi alla har möjlighet att göra. Vi står hela tiden inför små och stora val.

Kriminaliteten gränslös

Kriminaliteten håller sig inte inom olika nationers gränser och därför är en internationell arena ett naturligt val.
– Det är viktigt att följa med vad som händer i världen. I Europa är Vitryssland också det enda landet som fortfarande har dödsstraff. Vitryssland är inte en demokrati och vanliga lagar gäller inte för en man som Gezolian, säger hon med hänvisning till en av skurkarna i Paholaisen pennut.
– Jag har velat pröva lite olika stilar. När jag började skriva med Hilja som huvudperson hade jag tänkt mig tre böcker, men nu när Paholaisen pennut har varit ute i tre veckor tvekar jag lite. Kanske det inte är definitivt. Men just nu har jag annat på gång.

Lo och isdans

Andra element som återkommer är hänvisningar till isdans och lodjuret. Båda är viktiga för henne personligen.
– Att Hiljas lo kom med i bilden började som en helt egoistisk grej, jag ville till Ähtäri och studera lokatter. Alla kattdjur fascinerar mig. Då visste jag ännu inte att lon i vissa indianstammars mytologi är en stark symbol: Den ”bär på en hemlighet” samtidigt som den har en skyddande roll.
Konståkning och isdans är också ett brinnande intresse. I isdans förenas fysiska prestationer och fantastiska rörelser och musik till konst. De ryska namnen i den senaste boken är ryska isdansare hon följt med under årens lopp!
– Mina konståkningsvänner känner igen dem, men inte många andra.