Pendeln svänger mellan centrum och förort

– Det nya i städerna på 2000-talet är påkostade spektakel i centrum, säger Anna-Maria Åström, professor i etnologi vid Åbo Akademi.
Hon är redaktör för Stadens hjärta. Täta ytor och symboliska element i nutida nordiska städer. Boken är en antologi om städer och stadsliv i Norden under senare delen av 1900-talet fram till i daag.
Spektaklen är olika typer av evenemang som städerna använder för att profilera sig i tävlingen om invånare och turister.
– Städerna söker något specifikt i sin historia som de vill lyfta fram. När alla gör det blir det lite likartat.

Gamla stan

Det är främst de gamla stadsdelarna som lyfts fram. Något som märks bland annat i Ekenäs som Sanna Lillbroända-Annala skriver om i artikeln "Den historiska trästaden som kulturarv växer fram – Karleby och Ekenäs". Under 1980-talet började man omvärdera sina trähusområden och trästaden uppvärderades till kulturarv.
– Nytt för 2000-talet är att strandområdena upphaussas, det kallas waterfront revival, säger Anna-Maria Åström.
I Västnyland är Hangö ett exempel på en plats där strandtomterna blivit allt mer attraktiva – och dyra.
– Det är sådana trender som vi märkt av och ville undersöka ur stadsbornas synvinkel.
Stadsborna och de som planerat staden tenderar också att ha lite olika syn på hur stadsrummet ska användas.
– Planerarna har strategier och stadsborna har taktiker.
Enligt filosofen och sociologen Henri Lefebrve (1901–1991) har det urbana rummet tre dimensioner: planerna för rummet, sociala praktiker (det människorna gör) och hur rummet upplevs.
– Den sista dimensionen är intressantast för oss etnologer. De två första också är viktiga därför att de kommersiella krafterna tar över om inte staden på ett administrativt plan har en uttalad vilja för hur man vill att staden ska utvecklas, säger Anna-Maria Åström.
I Stadens hjärta lyfts den urbana kulturen fram som ett ledmotiv.
– Det urbana sprids från större städer till mindre och vidare till kyrkbyar. Inom etnologin har man fokuserat mycket på landsbygdssamhället och det agrara. Vi ville byta miljö.

Varuhus och turism

Anna-Maria Åström ger en överblick över centrumlivets och varuhusens förvandlingar i Helsingfors från efterkrigstiden fram till i dag i sina två artiklar. Frågor kring kulturmiljö och kommersiella intressen diskuteras i Kari Telstes text om Oslos paradgata Karl Johan och i Kerstin Gunnemarks artikel om Göteborg. Katja Hellman behandlar småstaden Jakobstad. Anne Niemi och Kajsa Wikman diskuterar tursim i Åbo och Lovisa. Turistperspektivet lyfts fram också i Pia Olssons, Susanne Österlund-Pötzschs och Pirjo Korkikangas artiklar om Helsingfors, Mariehamn och Jyväskylä. Tiina-Riitta Lappi studerar utvecklingen av Jyväskyläs centrum ur ett längre perspektiv.
– Vi ville undersöka de finlandssvenska småstäderna för att visa att den urbana kultur som finns i de svenska regionerna är med i den globala utvecklingen, och visa hur stor betydelse städerna har för regionerna. Det är människorna i regionerna och städerna som skapar stadskulturen.
De nordiska storstäderna och finska Jyväskylä fungerar som motvikt och jämförelsematerial.
– Det är en stor uppgift att ta in småstaden i diskussionen. I Ekenäs är det intressant hur de gamla klädesfabrikerna fått nya funktioner. Stadens centrum tenderat att långsamt förflyttas mot stationshållet. Det gjorde att Gamla stan kunde bevaras.
Anna-Maria Åström konstaterar att den gamla småstadsidyllen numera kan likställas med en semester på landsbygden.
– Naturen, trädgårdarna och trähusen står för andra värden.

Centrum är räddat

Trots att det byggs allt fler köpcentrum och stormarknader i förorterna lär städernas centrum förbli kärnan.
– Jag tror att städernas centrum är räddade, även de små. De kommersiella krafterna har märkt centrums dragningskraft. Det kommer att öppnas köpcenter i centrum. Samtidigt kommer också betoningen på konst och kultur att bli starkare. De små butikerna står för en gammal typ av stadskultur och är symboler för ett äldre sätt att handla. Jag tror att de överlever men att de går mot det mer luxuösa slaget.
Hon berättar att hon under arbetet med boken märkte att städernas centrum – den täta ytan – har krympt. Det kommersiella har också blivit mer hierarkiskt med så kallade fina gator och butiker i vissa områden.
I februari skrev VN att butiksdöd hotar i centrum när flera affärer står i beråd att stänga. Enligt Raseborgs stads turistbyrå är de små butikerna med sin personliga service viktiga för turismen (VN 18.2). Enligt Anna-Maria Åström är det upp till beslutsfattarna att fundera på i vilken mån man vill följa trenden att bygga köpcentrum i periferin.
– I mindre städer återkommer man alltid till kärnan, men det sker en ständig pendling mellan centrum och periferi.