Kondombidraget till Mamaladan

Projektet Mamalada som Mitt i Nyland skrev om förra veckan väckte ett mycket lustigt personligt minne hos mig som jag bara inte kan låta bli att dela med mig av. Som den goda nioåriga Sjundeåbo jag var gjorde jag naturligtvis min beskärda del av arbetet med att fylla lådorna.
Dock inte genom att donera mina gamla babykläder, leksaker eller pekböcker till mammalådorna, vilket kanske andra barn i samma ålder gjorde. I stället köpte jag ett paket jodgubbssmakande kondomer som fick åka hela vägen från Pickala Esso via Evitskog till Rumänien!
Om jag ska vara ärlig hade jag köpt kondomerna i ett helt annat syfte – ett experimentellt sådant. Jag och min goda kompis hade nyligen insett, efter att ha tittat på den svenska serien Roys och Rogers mack, att det finns något sådant i världen som heter kondomer och nyfikna i en strut som vi var bestämde vi oss för att promenera till Pickala Esso och införskaffa ett paket av dessa ytterst suspekta gummigrejer.
För trovärdighetens skull klädde vi oss så vi skulle se snäppet äldre ut, med höga klackar, handväskor och rött läppstift. Beslutsamt strosade vi i väg, men väl framme vid bensinmacken räckte inte modet till. Pinsamma över ärendet vi skulle uträtta gick vi in och ut i affären minst en halv timme, innan vi vågade säga vad vi var ute efter.
Med nästippen nätt och jämnt i höjd med försäljningsdisken bad jag med darrig röst om att få köpa ett paket jordgubbskondomer. ”De ska till min kusin som fyller tjugo år” försäkrade jag. Killen vid disken tittade misstänksamt på mig, men tog lydigt ner ett mycket, enligt mig, dyrt paket kondomer. Jag passade på att köpa pastiller också, som bevismaterial ifall föräldrarna skulle undra varför vi blivit på vift så länge.
Precis som jag hade anat blev de oroliga. På vägen hem mötte oss pappa och brorsan, som undrade varför det tagit så lång tid. Kompisen som inte förstod att spela iskall, avslöjade oss genom att skrika ”Vi har bara köpt godis”. Pappa var bara glad över att ha hittat oss vid liv, medan min storebror genast anade ugglor i mossen.
Vi blev naturligtvis tvungna att berätta för honom vad vi höll på med och då vi kom hem satte vi oss alla tre i lekstugan, där ingen skulle leta efter oss, och öppnade med spänning paketet med de jordgubbsdoftande sladdriga gummipåsarna.
Vi undersökte dem noggrant och blåste upp dem till stora ballonger samtidigt som vi skrattade så vi höll på att kissa på oss. Vi tjejer som inte hade fattat exakt hur de skulle användas blev upplysta av storebror och fnittrade ännu mer hysteriskt då insåg vad det var vi hade gått och köpt. Efter en stund lugnade vi i alla fall ner oss och tyckte att leken hade blivit tråkig. Det var dags att hitta på något nytt hyss.
Eftersom min mamma hade födelsedag och vi ännu hade tre oanvända kondomer kvar i paketet tyckte vi att det var en god idé att ge dem åt henne som födelsedagspresent. Hennes min då hon fick paketet var obetalbar!
Tydligen behövde hon inte dem, eller också ville hon inte erkänna det för oss, för hon kom på den briljanta idén att ge kondomerna till Astrid Nikula som just då var i färd med att skicka mammalådor till Rumänien. Kondomerna packades därför in en av de 725 lådorna och jag tror att just den lådan som hade våra kondomer i sig doftade starkt av jordgubbar.