Finlandssvenskarnas läge liknar sverigefinnarnas
Finlandssvenskarna har länge ansetts ha en mycket starkare ställning än sverigefinnarna. Men den ökade individualiseringen och språkförlusten inom Svenskfinland försvagar minoritetens ställning, visar ÅA-boken Land, språk och socialt kapital.
– Den finlandssvenska identiteten är svag i många tvåspråkiga familjer, särskilt i södra Finland. Den självklara identifikationen med det finlandssvenska ser ut att minska för varje generation. Individualismen har lett till att färre känner att de personligen behöver ta något ansvar för svenskans framtid, säger Susan Sundback, professor i sociologi vid Åbo Akademi.
Svenskan har fortfarande ett brett stöd även bland finskspråkiga, men allt färre är beredda att stå upp och försvara det svenska språkarvet.
– Alexander Stubb (Saml) kan ses som en representant för den nya individualistiska tvåspråkiga finlandssvenskheten. Han står upp för det svenska, men är också beredd att sälja ut det för något annat intresse som han anser vara viktigare. Det skulle troligen inte falla honom in att markera stark samhörighet med den enspråkiga svenska befolkningen i Finland.
I skriften Land, språk och socialt kapital jämförs finlandssvenskarnas och sverigefinnarnas situation, baserat på ett unikt jämförande enkätmaterial som insamlades bland minoriteterna i början av 2000-talet. Bägge minoriteter präglas av språkförlust och ökad assimilering i majoritetskulturen och -språket.
– Bland finlandssvenskar håller svenskan på att bli ett språk man använder mest privat. I dag är det många som tycker att det är besvärligt och patetiskt att stå upp och försvara sina och gruppens språkliga rättigheter.
Boken är en omarbetad nyutgåva av en artikel som publicerades i Sverige 2005, då i boken Svenskt och finskt i kommunerna. Man undersökte folks trivsel allmänt och särskilt med språkklimatet för den egna språkgruppen på lokalt plan. I nyutgåvan finns en ny slutdiskussion om språksituationen i Helsingforsområdet, där tvåspråkigheten är utbredd.
Fortfarande stolta
Finlandssvenskarna upplever ändå en större kollektiv identitet och har mer språklig stolthet än sverigefinnarna. De känner sig trygga i sina hemkommuner och upplever att de har politiskt inflytande, visar enkäten.
– Finlandssvenskarna är starka på det juridiska och institutionella planet, men den ökade assimileringen på individnivå leder till att kampviljan försvagas. Om den subjektiva identifikationen med språket försvagas kan man heller inte försvara minoritetens position och krav, säger Sundback.
I Sverige upplever man en mindre konflikt mellan majoriteten och minoriteten. Sverigefinnarna identifierar sig i högre grad med majoriteten än vad finlandssvenskarna gör.
Vi har en ny regering som inkluderar Sannfinländarna och där inget parti direkt uttalat sitt stöd för svenskan. Hur påverkar det här situationen?
– Jag tror att det kommer att ta tid innan regeringen kommer med förslag mot svenskan. Det har varit en välsignelse att ha SFP i regeringen, men det är också bra att partiet nu får tid att titta inåt. Det är viktigt att SFP förblir ett språkparti där många olika politiska inriktningar får plats.