Året var 1964
Hangögillets första verksamma tid blev händelserik. Insamlingen för det nya studenthemmet i Åbo skrev historia.
Den 16 oktober år 1964 håller Hangögillet vid Åbo Akademi sitt första konstituerande möte. På plats finns 24 hangöbor. Deltagarna inleder med att dryfta för- och nackdelar med att grunda ett gille. Kommer Hangöborna att separeras från de övriga studerandena?
Därefter fastslås stadgan och styrelsen röstas fram. En lokalförening behövs. Klockan 10.33 övergår man till fri samvaro.
– Som studerande var man ändå sist och slutligen ensam. Då man satt och koncentrerade sig på tenter behövdes en motvikt, säger Kaj Grundström som tog initiativet till gillet och också valdes till gillets första ordförande på mötet hösten 1964.
Gillet ställde upp
Föreningen grundades med målet att vara ett sällskap för studerande i Åbo och ordna träffar och fester i Åbo och Hangö. Midsommarfesten på Parkberget i Hangö var ett förslag.
– Det fanns nog också något inskrivet om diskussionsaftnar och föredrag, men innan vi hann komma i gång med det kom nyheten om att endast var tionde studerande i Åbo fick bostad ordnad på förhand, säger Grundström.
Gillet kände sig manat att hjälpa till samtidigt som akademistiftelsen gärna såg att studerandena bidrog ekonomiskt till nya studenthemmet Domus.
– Det var en stor händelse på sin tid, för Åbo och för hela studievärlden. Det var spännande att få vara med i ett så dynamiskt skede, säger Grundström.
Bosatt i en tunna?
Målet var att de studerande skulle samla ihop 300 000 dåtida mark under parollen "Studenten bygger - ge en hacka". Målet för Hangöborna var 10 000 mark. Slutsumman landade på nästan 30 000.
– Det var en tid då framåtandan hela tiden fanns närvarande även i Hangö. Vi var besjälade av den, säger Grundström.
Att det tidigare hade varit omöjligt för många att studera fungerade också som ledstjärna och motivation.
Hangögillet ställde bland annat till med dörrknackning, parad och samling på torget i Hangö. Med plakat och en medlem som bosatte sig i en tunna försökte man locka Hangöbornas donationer.
– Idén bakom det var att visa att man inte ska behöva sova i en tunna, säger Anders Finskas som också hörde till gillets konstituerande garde.
Projektet överträffade allt
Trots fortsatt knappa tider för många Hangöbor bidrog många med medel till studenthemmet. Invånarna skänkte 5 000 mark, staden 10 000 och föreningen Lions 10 000. Senare ordnade gillet även en show med musik i stadshusets festsal. Showen samlade in ytterligare drygt 3 000 mark.
– Jag tror att vi ville visa att Hangö också finns på kartan, säger Grundström.
För Domus del blev en byggnad två och bostadsläget i Åbo förbättrades. Lilla Hangö och Hangögillet drog sitt strå till stacken.
Kårens forna glans
Det övriga studentlivet kretsade främst kring studentkårens byggnad i centrala Åbo. Huset som fortfarande kallas Kåren inhyste bland annat den välkända lönnkrogen Roddbassängen. Där samlades även Hangögillet.
– Meningen med gillet var ju inte att det skulle vara så formellt utan närmast att vi skulle ha trevligt tillsammans, säger Finskas.
– Det finns bra foton från då man står på bordet och sjunger. Jag vet inte om man gör sådant i dag, men knappast har man väl avstått från den möjligheten, tillägger han.
Grundström är något besviken på att Kåren inte längre har samma status.
– Studielivet är mera utspritt i dag. På 60-talet samlade Kåren alla studerande till sig. Det var ett hem.
Då stod Kåren för de så kallade kårmötena där studerande fick delta i diskussioner och öva upp sin retorik, körerna övade, det ordnades kårdans, tidningssalen lockade och de studerande åt sin lunch där.
Plats för kunnandet
Om Kåren har förändrats så är Hangögillet däremot sig likt. Det gläder Finskas och Grundström. Utbildningen i Hangö som lägger grunden för universitetsstudierna är dessutom god. Grundström hoppas att de fantastiska resultat abiturienterna i Hangö gymnasium visat upp håller i sig.
– Frågan är bara hur många som hittar en plats och ett jobb i sin gamla hemstad då de gett sig av för att studera. Mitt önskemål är att den oskattbara imagen som läggs i gymnasiet skulle komma Hangö till nytta i fortsättningen.
Hangögillets insats och en starkare hembygdskänsla även i övrigt gynnar staden.