Pendlar mellan två länder
I flyget på väg hem från Lier som ligger nära Drammen, cirka 40 kilometer från Oslo, drömmer Bea Tuomaala om att värma bastun i hemmet i Gammelboda i Ekenäs. Ett två veckors arbetspass på Liers sjukhus psyk-akutmottagning är igen till ända.
I sju år har Bea Tuomaala jobbat som nattsköterska på psyk-akuten och pendlat regelbundet mellan Norge och Finland. I dag har hon en fast halvtidstjänst som nattsköterska och lever livet i cirka två veckors perioder.
– Det är helt fantastiskt. När jag är i Norge jobbar jag så koncentrerat som arbetstidslagen medger. Sedan är jag ledig hemma ungefär två veckor per månad.
Oftast jobbar Bea Tuomaala fem nätter i följd, har sedan någon ledig dag och till slut igen några jobbnätter. Hon har en dotter med familj, som bor i Oslo, och uppskattar lediga dagar, då hon kan besöka dem.
– Min kontakt med de växande barnbarnen blir närmare och naturligare. Det är en delorsak till att jag valde Norge som arbetsland.
Utpräglad nattmänniska
Nattarbetet är hennes frivilliga val och i själva verket största orsaken till att hon sökte jobb utomlands. När Ekåsen drog in nattöverskötartjänsten år 2000, försökte hon jobba dag en tid, men klarade inte av det.
– Jag är en utpräglad nattmänniska och mådde inte bra av att börja arbetsdagen klockan sju på morgonen. Enligt finländsk personalpolitik gick man in för att all personal skulle jobba tre skift, i stället för att ha skild nattpersonal. Kanhända det fanns en "rättviseprincip" med i beslutet att dra in nattsjukskötartjänsten, funderar hon.
Det var då Bea Tuomaala började rikta blickarna utanför vårt lands gränser, eftersom man i de övriga nordiska länderna hade – och fortfarande har – skild dag- och nattpersonal, som väljer frivilligt det som passar dem bäst.
Bristen på sjukvårdspersonal i Norge har pågått länge och arbetskraft från andra länder är välkommen.
Liers sjukhus akutmottagning, som öppnades hösten 2007, hade inte kunnat starta sin verksamhet utan alla pendlande svenska sköterskor. Bea började jobba där ett halvår senare som vikarie.
Sjukhuset har i dag totalt sju avdelningar – från att ha varit ett minst lika stort mentalsjukhus som Ekåsen i tiderna var. Där finns en psykogeriatrisk, en ungdoms-, två säkerhets-, två akuta bäddavdelningar och mottagsenheten. Dessutom inrymmer samma byggnad en öppenvårdsbäddavdelning, som står under egen administration.
Välbetalt
De flesta lockas till Norge för att lönenivån är högre än i Finland och Sverige. Grovt sett förtjänar man dubbelt mera än i Finland, men nettobehållningen beror på vilka utgifter man har för resor, boende och uppehåll.
– Det är dyrt att leva i Norge och det lönar sig att förtjäna där och konsumera här, säger hon.
Det lättaste sättet att pendla till Norge är att ta anställning hos ett bemanningsföretag, som förutom jobbet också ordnar resor och boende. Nackdelen är att man inte själv kan välja arbetsplats och kan råka ut för att byta jobb ofta.
– Det är inte lika lätt att komma in i en arbetsgemenskap och arbetsplatserna försöker minimera den inhyrda personalen, eftersom den är dyr för dem.
Att själv fixa boendet kan vara rätt knepigt, sjukhusen håller sig inte längre med personalbostäder. Hyresnivån på den privata marknaden är hög. Det är inte ovanligt att man får betala 7 000 kronor för en etta, som ofta är inbyggd i ett privat egnahemshus. Det är vanligt att tre fyra sjuksköterskor går samman och hyr en större lägenhet för att kunna bo till rimligare pris.
– Jag hade tur och fick ett privat inneboende alternativ för några år sedan. Jag bor i ett 300 kvadratmeter stort hus, som står tomt dagtid och sover i ett källarrum där det är mörkt, tyst och svalt – perfekt för en trött nattsjukskötare.
Hela huset står i övrigt till hennes förfogande och en extra guldkant ger den tio meter långa badpoolen på gården, där man kan svalka sig under heta sommardagar.
Varierande arbete
Den akutpsykiatriska mottagningen har plats för sex patienter, som vårdas där högst tre dygn för att sedan slussas vidare till rätt enhet eller ut.
– Arbetet är varierande och när jobbet börjar på kvällen vet man aldrig hurdan natten blir. Patienterna kommer med remiss, hälften frivilligt, hälften med tvång.
Rusmedlen ligger i dag bakom en stor del av fallen. Unga människor drabbas av självmordstankar och självdestruktivitet. Psykoser, som framkallas av rusmedel, förekommer och det är inte ovanligt att polisen bistår vid hotfulla situationer och transporterar patienter till avdelningen.
Gott om personal
Bea Tuomaala upplever personalsituationen som god i Norge.
Det finns utbildad personal och man är betydligt fler på jobb än vad som var vanligt i Finland. Ingen avdelning har fler än 12 patientplatser och dagtid är minst fem sjukskötare på jobb, på natten är de tre på mottaget. Grannavdelningen som har oroligare patienter har fem sjukskötare nattetid.
Man satsar mycket på personalens utbildning, fortbildning och trivsel.
– Vi har en "fag-utviklingssykepleier" på mottagningen, som ser till att personalen är à jour med de senaste rönen och vårdplanerna görs upp enligt vetenskapliga principer. Sjukhuset har också olika kvalitetssäkringsprogram pågående hela tiden.
Bea Tuomaala ger arbetsmiljön och arbetskulturen i Norge högt betyg. Förutom att personalen har god utbildning blir alla handplockade till avdelningen av enhetschefen. Ingen blir anställd utan en cirka två veckors prövotid.
– Det är spännande och utmanande att i praktiken arbeta enligt vetenskapliga principer. Ingen behöver känna sig utelämnad eller osäker, det finns gott om fina kolleger som hjälper på olika vis.
Norska är inte så lätt
Att förstå norska var inte så lätt som Bea Tuomaala trodde. Meningsbyggnaden och orden är annorlunda och många prepositioner används på annat sätt än i svenskan.
– Det tar tid att lära sig ett språk. Jag tror att jag fortfarande talar bättre än jag förstår. Norska dialekter är ett kapitel för sig och västkustnorskan är lika svår som närpesiskan i Finland.
Hon har ändå tyckt sig bli lätt förstådd genom att tala finlandssvenska kryddat med norska ord. Svenskarna verkar ha en inställning att man kör rikssvenskt från början till slut.
Bastukulturen är främmande för norrmännen, i simhallarna finns det vanligtvis bastu men folk använder den för att värma handdukarna.
– Det är förbjudet att kasta bad på ugnen som står på max 50 grader, man får inte ens ta in vatten i den. Så man får leta efter en ledig sittplats bland alla handdukar, säger Bea Tuomaala.
Så när hon kommer till det hemmet i Gammelboda är hon glad att bada bastu på riktigt. Där njuter hon av att få jobba praktiskt med allt som hör till hus och trädgård som motvikt till psykiatrin. Att bo i ett land och jobba i ett annat har också uppenbara fördelar.
– Här möter jag varken patienter eller personal och det är lätt att lämna alla tankar på jobbet kvar i Norge, när jag sätter mej på planet mot Helsingfors.
- Ålder: 61 år.
- Yrke: Specialsjukskötare i psykiatrisk vård.
- Jobbar på: Liers sjukhus psyk-akutmottagning som tillhör Vestre Vikens kommunala sjukvårdsdistrikt i Buskerud i Norge
- Motto i jobbet: Hantera närhet – distans i förhållande till patienten. Hålla mig lugn och strukturerad i alla situationer
- Tar med från Finland: Ruisvarras-rågbröd klarar jag mig inte utan.
- Uppfattning om norrmän: De är öppna, vänliga och positiva.