Villanamnen skildrar många berättelser
De senaste decennierna har det blivit allt trendigare att ge sitt hus ett namn. I Hangö bjuder både nybyggen och sekelgamla badhusvillor på historier.
Namnen på badhusparkens villor har funnits i drygt 100 år och många känner med säkerhet till namn som Tellina, Thalatta, Maija, Margita och d'Angleterre. Men namngivna hus hittar man inte längre enbart runt Appelgrensvägen. Allt fler villor och till och med småhus för fritidsboende har fått namn.
Gunilla Harling-Kranck, docent i nordisk namnforskning vid Helsingfors universitet gläder sig över den trend där det inte enbart är stora trähus som får villanamn, utan även vanliga enfamiljshus.
– Det är ett skojigt och trevligt mode, och ett namn ger huset mera karaktär.
Tradition och fantasi
Villa Fenix och Villa Småningom är typiska sådana och har samtidigt en idé bakom sig. Men även namnen Sumatra, Korsika och Jerusalem på äldre trävillor visar att fantasin funnits i alla tider.
Marianne Blomqvist, professor i namnforskning vid Helsingfors universitet, tror ändå att sätten att ge namn har ökat i dag.
– Man känner till sätten man kan ge namn enligt och vad de bygger på. Nu har vi hela paletten.
Runt sekelskiftet 1800-1900, då även villor började få namn, uppkallades husen efter någon i släkten eller enligt släktnamnet.
– Nu är det ofta huset som ska beskrivas men båda sätten spelar in, säger Blomqvist.
Att namnge enligt läget och naturen är ett annat traditionellt sätt. Det syns fortfarande och passar in i livsstilstrenden där huset är en viktig del av vardagen.
– Ofta ska de också vara språkliga och påhittiga, säger Blomqvist.
Namnet tillbaka
I Hangö samsas därför namn som representerar husets historia, ägarens namn, läget, miljön och fantasifulla påhitt. Ett av husen som uppkallats enligt sin historia är det så kallade Rockaway house på Villavägen. Villan byggdes i början av 1900-talet av fröken Anna Grönroos som hade en fotoateljé i övre våningen. Namnet Rockaway house härstammar däremot från en senare ägare, Henry Hutton, teknisk direktör på Finsk-Engelska Biscuitfabriken.
Då den nuvarande ägaren, Sirkka Pettersson, köpte villan med sin man i början av 1950-talet syntes namnet ännu rätt så tydligt bredvid huvudingången.
– Vi har alltid tänkt på vårt hem som "Rockaway House" fastän ommålningar och tidens tand suddat ut den gamla texten, säger dottern Lisa Pettersson.
I dag skulle hon gärna se att huset återfår sitt namn och har planer på att åter pryda fasaden med det.
– Eftersom den engelskspråkige ägaren Hutton, och Bisquitfabriken, är en del av Hangös historia vill vi absolut inte ge villan ett nytt namn.
– Om vi får en gammal dröm uppfylld, nämligen att återställa den gamla jugenddörren, kunde man igen pryda fasaden med det historiska namnet, förhoppningsvis nästa år, säger hon.
Värt att bevara
Ett sådant sätt att namnge sitt hus kan ändå betraktas som ett mera modernt alternativ och Rockaway house sticker tydligt ut bland villorna nära Appelgrensvägen. Förut följde man andra modeller.
– Gårdarna hade ofta namn efter den person som startat gården, säger Gunilla Harling-Kranck.
Förutom det alternativet följde namngivningen ofta geografin eller symboliserade någonting i den omgivande naturen. Det viktigaste var att huset hade ett namn, det var nämligen ett viktigt hjälpmedel för att orientera sig till huset i brist på gatuadresser.
I dag har gatuadresser, formella fastighetsbeteckningar och till och med koordinater minskat det praktiska behovet. I stället är hembygdsforskare och historiker, särskilt på landsbygden, oroliga för att gamla hus- och gårdsnamn försvinner. Även i Hangö ser Johan Signell, ordförande för Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning att temat är intressant.
– Just nu håller vi på och forskar i gamla butiker men senare då vi har möjlighet skulle det här vara en intressant grej. Det borde absolut tas till vara. Många hus har ju namn i staden.
Forna Jerusalem
Pensionerade museichefen Birgitta Ekström-Söderlund hör till dem som skrivit en hel del om Hangös gamla villor. Hon kan intyga att namn på hus alltid existerat och att många redan är helt okända för oss i dag.
– Husen har ofta kallats något helt annat, ofta enligt dem som bodde där. Så i gamla historiker och texter finns det namn som vi inte alls känner till längre.
Ekström-Söderlund har också flera exempel på exotiska villanamn som en och annan Hangöbo säkert fortfarande minns, men som också försvunnit med åren. Villa Korsika och Villa Jerusalem är två sådana.
– Namnet Jerusalem kom från att ägaren var väldigt religiös, men finns inte längre, säger Ekström-Söderlund.
Namnet Korsika levde däremot kvar en tid i parken intill, Korsikaparken. I dag heter den Jussi Lundmarks park.
Överraskande många kvinnor
På många villor har namnen ändå följt ägarbytena. Innan Villa Tita-Maria på Appelgrensvägen fick namn efter sin nuvarande ägare har villan uppkallats efter sina dåvarande.
Då villan byggdes i slutet av 1880-talet var det ägaren och apotekaren Sophia Schloss som gav den ståtliga träbyggnaden namnet Villa Schloss. Några år senare, i början av 1900-talet, uppkallades villan efter en ny ägare, sjökapten J Tornberg. Fram till 1980-talet hette huset Villa Tornberg.
Villan följer därmed det vanliga sättet att uppkalla villor, endera efter ägarens förnamn eller släktnamn.
Marianne Blomqvist är ändå överraskad över att så många Hangövillor pryds av ett kvinnligt förnamn. Av en hamnstad och stad nära havet skulle hon i stället förvänta sig båtnamn och namn kopplade till den brokiga historien.
– Det brukar vara ett vanligt sätt.
På finlandssvenskt håll skulle hon också räkna med flera latinska namn, men även de lyser med sin frånvaro i Hangö.
– De finska husnamnen är däremot ofta plockade från litteraturen, säger Blomqvist.
Ilmatar på backen
Ett sådant exempel, där dessutom läget spelar in, kan hittas i Villa Ilmatar. Huset ligger högst upp på backen längs Villavägen och fick sitt namn för cirka tio år sedan då nuvarande ägaren Arja Lindvall-Ristimäki flyttade in.
– Namnet härstammar från att luften byts så bra här uppe på backen, och det blåser nästan alltid.
Det över 100 år gamla huset är dessutom byggt under tiden då nationalromantiken var stark i Finland. Därför lämpar sig namnet på Kalevalas mytiska Ilmatar, även kallad luftens gudinna, som symbol för huset.
Ett annat exempel är Villa Näcken. Huset är uppkallat efter gatan Näckensgränd men har också en liten historia bakom sig.
– Efter att vi köpt det 1973 sade barnen alltid att vi far till Näcken. Då kom vi fram till att det får heta Villa Näcken, säger ägaren Marit Bäckström.
Att gården sedan dess fått en staty av det mytologiska väsendet själv späder på symboliken, men räcker enligt Bäckström inte i sig för att bli en villa. Ett hus måste nämligen uppfylla vissa krav för att vara en äkta villa.
– En villa i Hangö ska ha ett torn. Det hör till och passar jättebra på dem. Därför har vi byggt till ett sådant.
Även om huset uppkallats efter gatan vet Bäckström inte varifrån gatans namn kommit. Åtminstone på 1920-talet har den dessutom hett Bastugatan. Däremot kan hon berätta en hel del om husets historia vilken skulle kunna ha gett huset många andra namn om den tidigare ägaren valt att följa en sådan tradition. Huset har nämligen bebotts av Hangöoriginalet Päron-Pålle.
– Han flyttade hit på 30-talet så han hade villan rätt så länge.
Symboliken talar
Om historiska namn och släktnamn tillför tradition till ett hus kan de påhittiga namnen ofta vara desto mer symboliska. Då Krister Aalto beställde ett pakethus 2006 fick han bud om att det skulle vara klart till julen. Så blev det inte.
– Det drog ut på tiden och vi flyttade väl in i juni 2007, säger Aalto.
Då Aalto något senare rörde sig i Kimitotrakten såg han en skylt med en text som skulle vara en sinnebild för det försenade bygget och bli namn på huset.
– Jag tyckte det passade bra och symboliserade vårt bygge.
I dag heter huset Villa Småningom.
Villorna i Hangö får alltså allt fler påhittiga namn och namngivningstrenden har knappast svalnat. På Jeja Roosvägen ligger huset där Hangö musikskola en gång startade. Huset ägdes tidigare av musikern och musikprofessorn Fabian Dahlström. I dag ägs det av familjen Immonen och ska inom kort få ett namn.
– Idén kom från min brors fru i fjol. Eftersom det alltid spelas musik i huset tyckte hon att vi borde kalla det Villa Musica. Alla andra hus runtomkring heter ju något, säger Leena Immonen.
Nu är en namnskylt på väg. Den ska även återspegla att Leena är en ivrig pianist och att familjens barn sedan barnsben spelat instrument. Namnen bär helt klart många historier och berättar alltmer om både nutid och det förflutna i staden på udden.
- Villa Kardemumma fungerade tidigare som sommarstuga på Kadermogatan. Eftersom barnen i den gästande familjen hade svårt att uttala gatans man fick villan heta Kardemumma.
- Villa Fenix, hör till de modernare "villorna" i staden. Namnet har de nuvarande ägarna gett huset, ett enfamiljshus för fritidsboende, som de köpte 2007. Namnet Fenix syftar på fågel Fenix som reser sig ur askan och återuppstår. Samma öde gick huset till mötes 2010 då det brann ner, men i dag har huset rest sig åter, precis som fågel Fenix. Enligt ägarna var namnet en självklarhet.
- Se även bildspelet med tillhörande bildtexter