Trendens långa bakgrund
Villanamn är än så länge ett ganska outforskat område. Men namngivningen har en lång historia.
Marianne Blomqvist har som namnforskare bland annat skrivit om namn på Helsingfors stenhus och känner därför till hur allt fler former av boende fått namn genom åren.
– Allt började med borgar och fina herrgårdar. I slutet av 1800-talet började villor och hus få namn.
Däremellan kom turen till de stora stenhusen i Helsingfors. Även där följde man samma modell som för villorna senare. Namnen var ofta ståtliga och kunde till exempel framhäva läget i form av närheten till havet.
– Dessutom framhävde de invånarnas språk, säger Blomqvist.
Finskspråkiga tog sina namn från litteraturen medan tvåspråkiga hus ofta valde latin för att vara neutrala. Samma skulle kunna tänkas gälla för Hangö men där är de flesta svenskspråkiga.
Blomqvist ser det som överraskande men tror att det kan ha att göra med att namnen överlag är vanligare i kusttrakterna där de svenskspråkiga också rört sig mest. De gamla villorna i Hangö byggdes mycket riktigt av svenskspråkiga släkter.
Sprider glädje
Hur trenden är så stark i Hangö kan namnforskarna inte svara på. Om så gott som alla villor längs Appelgrensvägen i Hangö redan länge haft ett namn har trenden fört villanamnen runt hela staden de senaste åren. Mera överraskande är att få villor längs Mannerheimvägen än så länge har namn.
Gunilla Harling-Kranck har skrivit om namn på åkrar och ängar och ser även villanamn som ett intressant område. Enligt henne syns ett nyvaknat intresse för namn på hus i Finland men i Danmark är namngivningstraditionen ännu starkare.
– Om man åker lite utanför Köpenhamn har varje hus ett namn, ofta väldigt positiva sådana.
Även i Sverige har en namngivningstrend hittat tillbaka och särkilt på landet får allt fler moderna hus och renoverade gårdar namn, precis som förr. Samma gäller i Finland. Villor med namn på -ro, -boda och -bo finns det många av.
Flera av villaägarna i Hangö kan intyga att förbipasserande reagerar på namnen och skiner upp.