För Hangö genom tiderna
Tomy Karlsson har alltid brunnit för sina rötter och därmed Hangö. Tillsammans med viljan att söka utmaningar och följa sina idéer har gärningarna för stadens bästa blivit många.
– Många har kallat mig krigshistoriker, författare och forskare men det är alltför stora ord. Om jag behöver en titel så säg då lokalhistoriker.
Så ser den före detta polisen och journalisten Tomy Karlsson på sin roll som en av de största förmedlarna av Hangös och Hangöbornas historia de senaste decennierna.
Hittills har han under runt 25 års tid skrivit och sammanställt 18 böcker främst om Hangös historia, den nittonde och tjugonde är på väg. Att sluta sammanställa serien Hangö i tiden som återger lokaltidningens artiklar från och med 1890 har aldrig varit ett alternativ.
– Jag behöver helt enkelt det här.
Med åren har redan enskilda böcker sålt i över tusen exemplar. Det är bra siffror i en liten stad men heller inget man lever på.
– Det är en trevlig fritidssysselsättning som inte kostar mig någonting, säger Tomy.
Projekt efter projekt
Sedan tio år tillbaka är Tomy Karlsson pensionär, frånsett sin hobby. Bokpublikationerna inleddes redan innan det men mest känd är han säkert som radioröst i regionen under närmare 30 år. Hur han redan under tiden som journalist halkade in på sitt stora intresse för Hangös historia och speciellt skrivandet och sammanställandet av böcker är okänt.
– Jag har själv funderat på det många gånger. På 80-talet höll jag kurser i släktforskning på Arbis. Kanske det var där, men det finns ingen klar start.
Intresset ledde i alla fall till att han 1985 grundade en förening för stadens hembygdsforskare, och därefter satt närmare tjugo år som ordförande. Det var ändå bara en av de många kulturgärningar han gjort genom åren. Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning i Hangö lever och mår bra än i dag. Det är Tomy mycket stolt och nöjd över.
– I alla sammanhang har det varit så att jag, med hopp om att någon tar över och utvecklar, dragit mig tillbaka då jag gett vad jag haft att ge.
Det mesta har gått på känsla. På 80-talet slog den känslan till många gånger, bland annat för sjusovardagen.
– Min dröm var att till och med martorna från Kuopio skulle komma hit och se hur tokiga vi är i Hangö.
Resultatet blev att hela staden klädde sig i nattkläder och deltagarantalet steg från 150 uppemot 2 000. Staden fylldes av musik och dans.
Utmaningen lockade
Det mesta hände alltså, av någon anledning, under 80-talet men redan under tiden som polis gnuggade Tomy geniknölarna och skapade ett projekt som lever kvar än i dag. Tillsammans med Kurre Österberg drog han i gång Trafikjokern i skolan.
– Först blev det en västnyländsk grej, sen spred det sig sakta mak upp till Åboland och resten av Svenskfinland. Idén såldes väl till och med till Sverige, säger Tomy.
Han hade också ett finger med i spelet då den första bingon någonsin i Västnyland startade. Även initiativet till föreningen Visans Vänner i Hangö, Nordisk visfests början och glasskioskens intåg i Hangö i friidrottens regi hör till anekdoterna.
– Det är lite roligt att glasskiosken blev den som sålde mest i Finland, 30 000 liter per år, säger han.
Gärningarna för Hangös bästa och engagemanget för att både liva upp staden och bevara dess minnen är Karlsson ändå anspråkslös om.
– Inte har det varit så att jag tänkt att jag ska göra en kulturgärning. Däremot tycker jag om utmaningar.
Romanen på is
Efter dessa år tog hembygdsintresset en annan riktning. Tomys första publikationer var intervjuböcker där Hangöbor talade ut om sina minnen. Den första delen av populära Vi minns Hangö kom ut 1988. Den tredelade serien hör fortfarande till Tomys favoriter. Där ansåg han att hans kunnande kom till sin rätt.
– Jag ställde frågor och fick svar. Den kunskapen hade jag från tiden på radion.
Utöver det menar han att han inte är någon författare. Författarskapet begränsar sig främst till boken om Päron-Pålle och Krigszon Hangöudd, resten har varit redigeringsverk. Även om så är fallet har han i alla fall försökt sig på ett annat projekt.
– I något skede började jag skriva på en roman om en hamnarbetarfamilj. Personerna var fiktiva men händelserna skulle vara verkliga. På det sättet försökte jag skissera upp livet under en period i staden.
Projektet föll på att Tomy inte tyckte att handlingen fick liv.
– Det fanns ingredienser till vad som helst men jag fick inte liv i det.
Eftersom han är fast besluten om att han inte är en författare har ett dylikt projekt inte intresserat på nytt. Däremot hör liknande böcker om Hangö till favoriterna på bokhyllan.
Tio år till
Boken om Päron-Pålle känner sig Tomy troligtvis mest stolt över. Frånsett en SDP-historik på tidigt 90-tal var det den första boken som enligt Tomy krävde både efterforskning och författarskap. Boken om Ekenäs eget original, polisen Dido, fungerade som motivation. Hangö behövde ett verk om sitt original.
– Då jag fick veta sådant som ingen i Hangö kände till blev det verkligt intressant.
Utöver boken om Päron-Pålle vet Tomy däremot inte varför han valt just de teman han skrivit om.
– Det skulle förstås ha varit naturligt att skriva om idrott som är mitt stora intresse.
En bok med porträtt av framgångsrika idrottsprofiler från Hangö genom tiderna var målet men föll på att få fram alla namn.
– Sedan har jag inte heller någonsin varit intresserad av krig.
Trots det blev Krigszon av i och med att allt det material Tomy hittat bara måste bli en bok om Hangö under sovjetiskt välde. Nu är nästa bok med samma tema på väg i form av ett bildverk, Hangöudd i främmande händer.
Utöver det verkar det som om Tomy äntligen kan börja pensionera sig på riktigt. Några böcker med mera bakomliggande forskning är nämligen inte aktuella även om han ännu planerat fem delar av serien Hangö i tiden.
– Jag strävar efter att ge ut en i serien vartannat år, så det betyder tio år ännu. Då är jag över åttio.
Samtidigt har han lovat sig själv att fortsätta så länge han orkar. Med tanke på hur ivriga både amatörer och professionella är att skriva om Hangö bekymrar han sig däremot inte för att intressanta episoder ur det förflutna skulle bli outforskade.
– Med tanke på stadens storlek har Hangö haft en enorm historisk publikation. Se bara på vad museet gjort. Vi ligger långt före många andra städer.
- Född: i Helsingfors 1942 då familjen var evakuerad från Hangö.
- Flyttade: tillbaka till Hangö 1945.
- Familj: gift med frun Barbro sedan 1968, ett barn och tre barnbarn.
- Karriär: posttjänsteman 1963, speditör på Victor Ek 1963-1965, polis 1965-1979. Samtidigt frilansade han som journalist men bytte bana då ett nattskift på polisen följt av dagsjobb på radion började bli tufft. Radio- och tv-journalist 1979-2003. Under tiden hann Karlsson bevaka både flera OS och sporter han aldrig ens bekantat sig med förut.
- Andra tidigare uppdrag: Vice ordförande i Svenska Finlands Folkting i 12 år, vice ordförande i Sydkustens landskapsförbund, invald som SDP-elektor för Mauno Koivisto 1988, ordförande för direktionen för Hangö sommaruniversitet, vice ordförande i museinämnden och turistnämnden, 20 år som ledamot i kyrkofullmäktige, mångårig konferencier och aktiv inom friidrotten i Hangö.