Tyst över fjärden med solens hjälp
Jorma och Kirsti Ponkala bor året runt i sin eldrivna båt, som de själva byggt. Batterierna laddas med solenergi.
Endast ett litet surr hörs akterifrån, men också det försvinner då dörren stängs till nedre däck.
Vi har just kastat loss från bojen och Jorma Ponkala ger maskinerna mer effekt. Båten Shalom börjar sakta glida framåt.
Inget knyck, inga häftiga girar.
Känslan är smått futuristisk. Strax framför manöverplatsen där Ponkala sitter finns en liten myshörna. Utsikten förut och åt sidorna är god, eftersom hela förpartiet domineras av stora fönsterrutor.
Styrpulpeten är anspråkslös och omfattar varken traditionellt gasreglage, roderratt eller styrsticka. Shalom manövreras med hjälp att två små rattar med vilka propellrarna vrids och likaså anspråkslösa spakar för att reglera motorstyrkan.
– Nu är vi uppe i elva tolv kilometer i timmen, säger Jorma Ponkala när vi i ungefär sex knops fart styr ut ur Tessvärviken på Utö i Finby.
Det är här, i vidsträckta Salos sydligaste hörn, som Shalom legat vid en boj under sommaren.
Många sjömil
Till sin hjälp för att styra den här speciella farkosten, tillika Jorma och Kirsti Ponkalas hem, har föraren också gps, ekolod och displayer som visar hur mycket motorerna förbrukar.
De sistnämnda är viktiga för att planera framfarten. Shalom är nämligen renodlat eldriven. Driften sker med två aktra elmotorer, som i hamnmanövrar kan få hjälp av den likaså eldrivna bogpropellern.
Viktiga är också de små skärmarna som visar hur mycket laddning det finns kvar i batterierna, samt i vilken grad de laddas för tillfället.
Det alldeles speciella med Shalom är att båtens batterier, som också används för all apparatur ombord, fylls på med solenergi. För det ändamålet är båtens hela tak belagt med solpaneler.
– I marschfart kan man utan problem ta sig fram från morgon till kväll, även om det är lite mulet.
Farten rör sig då kring fyra fem knop.
– Med enbart batterier, utan pågående laddning, går det att köra 100 till 200 kilometer, beroende på fart och yttre omständigheter, säger Jorma Ponkala.
Vintern ombord
Shalom sjösattes i fjol, efter närmare tio års jobb. Båten har planerats och byggts av paret Ponkala, på hemgården i Bjärnå.
Sitt hus på landbacken har pensionärsparet kvar, men sedan i fjol bor de i huvudsak på båten. Vintern tillbringades ombord.
– Vi har två hem, men mest är vi här på Shalom, säger Kirsti Ponkala.
Värmekälla just nu är elelement och därtill en pelletskamin, som står i salongen.
– Tanken är att i framtiden ta värme ur sjön med hjälp av värmepumpar, säger Jorma Ponkala.
Också hushållet fungerar med den energi som solen ger. Tar laddningen slut kopplas båten till elnätet. Framför allt på vintern behövs el utifrån, och då gäller det även att skotta bort snön från taket om den börjar bilda ett alltför tjockt lager.
Inte många hästar
I vintras låg Shalom i Mathildedal i Bjärnå. Till sjöss har båten främst setts i den åboländska skärgården.
– Vi har inte hunnit testa båten så mycket ännu. Vi vet inte hur den beter sig i hög sjö, säger Jorma Ponkala och berättar att båtens två nedsänkbara kölar hjälper till att stabilisera gången.
Båten väger mellan nio och tio ton. Samtidigt får de två aktra motorerna med nöd och näppe ihop sex hästkrafter tillsammans. Så hur lyckas de skjuta Shalom framåt, även i motsjö?
Hemligheten ligger bland annat i skrovet form, propellrarnas form och rätt vridmoment förklarar Ponkala.
Bastu med simbrunn
Ytan ombord är ungefär 100 kvadratmeter fördelad på två däck. På övre däck finns två hytter, toalett och dusch, vid sidan av pentryt och den kombinerade salongen och styrhytten.
Nedre däck upptas av maskinrum och verkstad, och kommer i sin slutliga form även att omfatta två mindre hytter, toalett, dusch och bastu.
I bastun finns en stor genomföring i durken, i praktiken ett hål i botten genom vilken det går att ta sig ut i sjön.
Vilken är historien bakom Shalom, det hebreiska ordet för fred? Varför lägga ner år efter år på ett dylikt projekt?
– Säreget byggande har alltid fascinerat mig. Det är som ett stort äventyr, fast ofarligt, säger Jorma Ponkala som även i sitt yrkesverksamma liv, bland annat inom teknologiföretaget Vaisala, hann syssla med innovationer.
Till valet att flytta in i båten bidrar också parets behov av att få röra på sig och känna sig så oberoende av yttre faktorer som möjligt.
– Den ekologiska biten är också viktig för oss. Och tystnaden då man rör sig.
Sonen kör Aton
Tidigare rörde sig paret i en mindre solenergidriven båt, Aton. Den här åtta meter långa båten – hembygd och sjösatt för femton år sedan – används nu i huvudsak av sonen Risto. I somras tog han sig bland annat till Tallinn med den.
Jorma Ponkala medger att Shalom känns lite för stor. En mindre båt skulle ha räckt.
Men med glimten i ögat, och samtidigt med en släng av allvar, berättar han att projektet ändå kunde ha sett helt annorlunda ut.
– Ursprungligen tänkte jag bygga en ubåt, men där sa Kirsti stopp.
- Shalom är 15 meter lång och 5 meter bred. Skrovets djup är 0,5 meter.
- Båten är byggd i glasfiber och stommen i skrovet består av en form av polystyrenskum, vilket ger en god isolering. Det möjliggör bland annat boende året runt.
-
Båten har 28 solpaneler, som tillsammans omfattar en yta på 50 kvadratmeter.
Energin lagras i 12 batterier, vilkas gemensamma kapacitet är 40 kWh.