Ölkällare avgjorde slottets öde
Inget öl – inget slott. Så krasst kan man sammanfatta orsaken till att Raseborgs slott övergavs på 1500-talet. I juni gräver man vidare i dess historia.
En grävmaskin brummar vid en åkerkant i Snappertuna. Den hör säkert till sommarens utgrävningarna som ska köra i gång nära Raseborgs slottsruin.
– Arkeologiska utgrävningar? Nä, det är nog maskinen där borta, säger föraren när VN fångat hans uppmärksamhet.
Mycket riktigt. På grannåkern skymtar några figurer och en gul grävmaskin.
Det är tätt mellan grävmaskinerna i Snappertuna denna dag, en tredje är i gång en liten bit längre fram.
Forskarna Maija Holopainen och Tarja Knuutinen samt forskningschef Georg Haggren från Helsingfors universitet är i färd med att märka upp tre områden med käppar och snören. Här ska Ronny Österlund låta grävskopan gå.
Jordplättarna ser vanliga ut: gräs, klöver, hundlokor, lite maskrosor ...
Men Holopainen vet bättre. Man har gått fram med en georadar över Slottsmalmen. Georadar är en slags ekolod, som går ner i jorden. När signalen stöter på objekt och jordskikt reflekteras den upp tillbaka.
– Här finns någon slags kulturlager, säger Holopainen.
Full av medeltida spår
Slottsmalmen öster om Raseborgs slott ruvar på en mängd spår från medeltiden. Det visade redan de första arkeologiska utgrävningarna i projektet Alla tiders Raseborg 2008–2009.
Den gången krafsade deltagarna fram över 75 kilo djurben, ett antal pilspetsar, fiskfjäll och stenkulor. Dessutom hittade man den gamla infarten till slottet.
En nyhet forskarna stötte på handlar om hur länge slottet var i bruk. Länge trodde historikerna att Raseborgs slott stått tomt sedan år 1553. Nya fynd i arkivet visar att det blomstrade upp igen 1556–1558.
Men så skedde en olycka. Våren 1558 rasade en del av slottet. Bland annat skadades ölkällaren med den stora bryggpannan. Tiotals tunnor med fint öl förstördes. Det var spiken i kistan för livet på Raseborgs slott.
Hertig Johan lät i stället bygga en kungsgård inne i Ekenäs. Det gjorde han på order av kung Gustav Wasa, som sände Johan ett brev daterat den andra maj 1558.
– Det här är banbrytande. Torsten Hartmans tolkning av när slottet stängdes är från slutet av 1800-talet. Den har inte ifrågasatts, säger museichef Dan Lindholm på Västra Nylands landskapsmuseum.
I dag verkar det konstigt att en ölkällare kan vara så avgörande. Men på medeltiden var öl viktigt. Man hade inte lika rent vatten som i dag, vätskor med alkohol innehöll färre bakterier.
Öl ingick ofta i lönen. En dagsranson öl var ungefär fyra liter. Herrskap och fogdar drack bättre sorter, med högre alkoholhalt, medan småfolket fick svagare varor.
Räkenskaper från 1500-talet
Det var genom att studera räkenskaper och listor över slottets inventarier som forskarna kom fram till att det funnits liv på slottet ända fram till 1558. I de detaljerade beskrivningarna märks det att både slottsköket och bryggeriet varit i gång under åren 1556–1558.
Haggren konstaterar att forskarna länge känt till arkivmaterialet. Men man har inte lusläst listorna tidigare. Brevet från Gustav Wasa har man också känt till, men inte bakgrunden till att det skrevs.
– Nu vet vi varför en kungsgård var aktuell i början av maj 1558, säger Haggren.
Drygt 450 år senare skrapar Ronny Österlunds grävmaskin bort skopa efter skopa med gräs och mull. Knuutinen följer arbetet med en stickspade i hand. Efter varje tag med skopan kollar hon in marken. I en lekmans ögon ser det mesta ut som vanlig lerjord, med vanliga stenar.
Men arkeologerna är på hugget. Knuutinen knackar mot stenar, Holopainen kör ner sin "magiska sticka" i jorden. Stickan påminner om ett tunt grillspett av metall.
– Åhå, ett tegel! Ta det riktigt lugnt nu, ropar Knuutinen till Österlund.
När den ljusa åkerjorden förbyts till mörkare mull är forskarna nöjda. Nu börjar medeltidens lager skymta.
Ben, mat och vapen
Hittills har projektet Alla tiders Raseborg gett upphov till tre pro gradu-avhandlingar. Och mera forskning är på gång. Tarja Knuutinen skrev sin gradu om de tidigare utgrävningarna. Hon ska så småningom doktorera. Hanna Kivikero har skrivit om benfynden och Elina Terävä om vapen som användes på slottet.
Orsaken till att det gått fem år sedan forskarna senast grävt vid Raseborg stavas pengar. Dan Lindholm säger att man egentligen velat fortsätta omedelbart efter år 2009. Att man nu gräver vidare beror på tre saker. Projektet har fått understöd av Svenska kulturfonden, Forststyrelsen tog över skötseln av slottsruinen i början av detta år och Hangö sommaruni ordnar en kurs i arkeologi.