Försvunna protokoll i ny Ekenäsbok
Sture Lindholm utkommer med en ny bok som ger en mer nyanserad bild av Ekenäs vid en thrillerliknande tid under första världskriget.
RASEBORG Det finns arton månader som ur historiens synvinkel blev mycket speciella för den lilla staden Ekenäs. Under tiden januari 1917 till juni 1918 fick staden en oväntat stark rysk prägel på grund av de tusentals ryska soldater som vistades i Dragsvik. Det här föranledde en form av anarki och disciplinlöshet.
När det ryska kejsardömet föll i början av 1917 kom det direkt att påverka livet i den lilla staden. Nu följde ett blodigt och dramatiskt händelseförlopp, som efter arbetarrörelsens maktövertag resulterade i en åtta veckors period då staden plötsligt befann sig i de rödas våld.
Men vad hände egentligen under dessa veckor? Författaren och historikern Sture Lindholm har mycket noggrant satt sig in i händelseförloppet vilket resulterat i en pinfärsk bok på hela 264 sidor.
– Jag går dels igenom händelserna månad för månad och den röda tiden beskriver jag till och med vecka för vecka, säger han.
Försvunna protokoll
Boken som fått titeln Dramatik i småstad – 18 månader i Ekenäs 1917–1918 gör sannerligen skäl för namnet. Livet i Ekenäs präglades av stora klyftor mellan en växande arbetarklass och en borgerlig elit.
Den upptrappade konflikten mellan den svensk- och finskspråkiga befolkningen, som även gav sig till känna inom arbetarrörelsen, gjorde situationen ännu mera komplex. Lägg till mordet på den sittande borgmästaren Harry Winqvist och allting börjar likna en verklig thriller.
Det nya i sammanhanget är att Sture Lindholm författat sina texter utifrån källor som aldrig tidigare använts av forskare eller historieskrivare. Bland dem finns Ekenäs svenska arbetarförenings protokollböcker som varit försvunna.
– De visade sig finnas på Riksarkivet där man hade samlat in så kallat "rött material". Det har tidigare varit svårt att hitta källmaterial från den röda sidan.
Svärmisk lärarinna
Därtill innehåller boken en hel del icke tidigare publicerade bilder, samt ögonvittnesskildringar. Bland dem kan nämnas skräddaren Antti Luostarinen som bland annat flydde till Helsingfors och vidare till Sankt Petersburg när tyskarna anlände.
– I boken förekommer även garvaren Luoto som var en av de allra rödaste, samtidigt som han var delägare i garveriet, säger Sture Lindholm.
En annan intressant personlighet är samskolelärarinnan Lina Ehrström som skrev dagbok under hela den mest intensiva tiden.
– Hon beskrev stämningarna dag för dag. Därtill var hon lärare i tyska och här finns en tydlig glorifiering av de tyska soldaterna. Det märks hur denna "gammalpiga" riktigt levde upp under den här tiden.
Nya insikter
Det finns även andra insikter som drabbat Sture Lindholm under arbetets gång.
– Det är förvånande hur språkligt splittrad man faktiskt var inom arbetarrörelsen. Jag har även funderat över vilka orsaker som finns bakom människors beslut att gå över till den röda sidan.
Ändå vill Sture Lindholm betona att han som författare valt att hålla sig i bakgrunden och därför inte velat gå in och göra några djupare ställningstagande analyser.
– Jag vill låta båda sidorna komma till tals. Läsaren får sedan avgöra sin egen ståndpunkt. Jag har kort och gott försökt berätta vad som hände i Ekenäs under dessa dramatiska månader. Min ambition har varit att flytta läsaren tillbaka i tiden med hjälp av de källor som finns.
Till dem hör också en stor uppsättning artiklar och insändare ur tidningen Västra Nyland från den aktuella tiden. Många redaktörer var enligt Lindholm oerhört frispråkiga.
– Det här arbetet har definitivt breddat min bild av Ekenäs under åren 1917–1918. Pusselbitar har fallit på plats. Förståelsen har ökat.