Unga företagare lägger sig själva och 40 euro i blöt
En vill veta vad pappa företagare gör, en annan har inga affärsidéer. Variationen är alltså stor på kursen Ung företagsamhet, som startade på onsdagen i Ekenäs gymnasium.
När Christoffer Landtman och hans fru gifte sig ville de varken ha vaser eller andra prylar i bröllopsgåva. I stället önskade de sig bidrag till en fond, vars syfte är att sysselsätta unga i Ekenäs.
Båda har varit fritidsbor i Ekenäs sedan barnsben och de vill bidra till en levande skärgård.
– Jag tror inte storbolagen skapar jobb här, vi måste skapa dem själva, säger Landtman.
Han är vd för Konecranes enhet i Sverige och har innan det grundat och sedan sålt ett företag.
– Den skräckblandade förtjusning man känner när man möter sin första kund kan skolan inte erbjuda.
Företagare i ett läsår
Den här onsdagen är Landtman i Ekenäs gymnasium för att tala på den första lektionen i kursen Ung företagsamhet.
Kursen har han själv varit med om att sätta i gång och finansiera. Under läsåret ska deltagarna lära sig att grunda ett företag, driva det och avsluta det.
Allt sker inom ett program som föreningen Ung företagsamhet (UF) har.
Dessutom är Ekenäsnejdens företagarförening inkopplad. Den ska bistå med mentorer till de unga.
Nyfikna
I ett klassrum samlas 17 ungdomar, som gärna testar livet som företagare.
– Min pappa är företagare och det skulle vara helt roligt att veta vad han håller på med, säger Inka Järvelä.
– Jag vill se hur det fungerar, i en rätt säker miljö. Fast jag är ganska idélös just nu, säger Johan Söderström.
Ida Grünn har inga större förväntningar på kursen, men hoppas lära sig något nytt.
Diskussionen kommer in på pengar. Det visar sig att de som grundar ett UF-aktiebolag ska satsa 10–40 euro i andelar i bolaget. Den ekonomiska risken är alltså liten.
Landtman berättar att han var 19 år då han grundade ett företag tillsammans med fyra andra kompisar. De kläckte en affärsidé, ett elektroniskt bibliotekssystem för svenska skolor.
– Absurt. Hur kom vi på det? skrattar Landtman.
Ett par kompanjoner hade olika syn på framtiden så vägarna skiljdes. Landtman konstaterar att man hör mer om framgångshistorierna än om svårigheterna.
– Man kommer i bråk och har olika åsikter. Det är helt naturligt. Fast när man är på bottnen känns det hemskt.
Landtman lägger fram en rad dystra fakta om ungdomsarbetslösheten i vårt land. Han lyckas i alla fall låta hoppfull. Det gäller ju att skapa nya jobb, inte att vänta på att storbolagen kommer och rycker en i ärmen. För det gör de sällan.
Ungdomarna verkar inte avskräckta, snarare nyfikna.
I september väntar en lägerskola där de ska jobba på en affärsplan och lära sig marknadsföring.