"Skolan ska inte förmedla tro"
Maria Berg vill inte förbjuda psalmer i skolan. Hon ser hellre en rejäl diskussion om religionens roll i läroplanen.
I Bromarv skola har eleverna börjat påskpyssla lite smått. Motiven är kycklingar, ägg och harar. Den religiösa biten hålls inom religionsundervisningen.
– I samarbete med församlingen ordnar vi en påskgudstjänst eller påskvandring. De elever som inte hör till den evangelisk-lutherska kyrkan behöver inte delta, säger Maria Berg, rektor i Bromarv.
Hon konstaterar att diskussionen om psalmen Den blomstertid, jultablån och andra traditioner med religiös anknytning inte är något nytt. Den blossar upp med jämna mellanrum. Diskussionen om att förbjuda Den blomstertid sammanfattar hon som ganska löjlig.
– Hur gör förbud och restriktioner oss friare? Vårt samhälle är redan så pass sekulariserat att de få traditioner som finns kvar behövs för att uppmärksamma högtider och årets skiftningar. Jag tänker inte på dem som religiösa handlingar i skolan. För mig personligen förmedlar psalmen Den blomstertid främst en känsla av ett avslut då ett läsår är till ända, samt en förhoppning om en ny sommar.
Diskussionen om sommarpsalmen, jultablåer och andra religiöst färgade traditioner i skolan fick ny fart när biträdande justitieombudsman Mikko Puumalainen beslöt att skolorna enligt nuvarande direktiv äventyrar religionsfriheten om psalmen sjungs i sin helhet. Riksdagens grundlagsutskott diskuterade frågan i fredags och antas förorda att Utbildningsstyrelsen utfärdar nya direktiv för skolorna, för att på så sätt kringgå beslutet. Direktiven kan skrivas om så att det blir klart hur kulturella traditioner kan bevaras utan att någons religionsfrihet kränks.
Var går gränsen?
Maria Berg frågar sig var man ska dra gränsen. De flesta fester i skolan och i samhället är på något sätt kopplade till någon religiös högtid, eftersom vårt samhälle till stora delar bygger på kristendomens läror.
– De som inte hör till kyrkan vill säkert också ha ledigt under julhelgen. Vår jul till exempel är ett buffébord av många olika traditioner.
Hon tror att psalmer som Den blomstertid och Stilla natt hänger kvar för att det finns något gott i dem. De är omtyckta för att de är melodiösa och lätta att komma ihåg.
– Om vi börjar rödstämpla psalmer gör vi dem till något farligt.
Maria Berg säger att vi ofta är snabba att skylla på människor från andra trosinriktningar när det gäller krav på ett mera sekulariserat samhälle.
– De är snarare förvånade över att vi har så lite respekt för vårt eget. Sedan kan man också fråga sig om den stora majoriteten ska avstå från något för att en liten andel inte känner tillhörighet?
Hon ser det dock som en självklarhet att alla elever ska känna sig delaktiga och tar gärna fram andra trosinriktningar än den evangelisk-lutherska till exempel vid olika fester. Det ska finnas program som alla kan delta i.
Avslutning i kyrkan
Skolavslutningen håller Bromarv skola i kyrkan. Avslutningen inleds med skolgudstjänst som fortsätter med icke-religiöst program i kyrkan. Betyg och stipendier delas ut på kyrktrappan.
– Det passar bra att ha allt på en gång och på samma ställe. Jag har diskuterat med föräldrarna och det är ingen som har protesterat. Programmet är medvetet uppdelat så de som inte vill delta i gudstjänsten kan komma senare.
När det gäller religionsundervisningen i skolan finns det i Bromarv inte resurser för att ordna lektioner i livsåskådning, men om det behövs kan skolan samarbeta över skolgränserna. För närvarande finns det heller inget behov av undervisning i andra trosinriktningar än den evangelisk-lutherska.
– Den gamla religionsundervisningen är borta. Nu ligger fokus på tolerans och förlåtelse, det är mycket lättare att ta till sig den biten. Religion lyfts i dag upp som ett allmänbildande ämne. Man behöver förstå sig på sig själv och det samhälle man lever i för att förstå andra och hur världen hänger ihop.
Men Maria Berg säger också att dagens läroplan är religiöst färgad.
– Det är där vi måste starta om vi en gång är överens om att skolan inte ska förmedla tro.
-
Syftet med undervisningen (för alla konfessionella grupper) är att:
– Göra eleven förtrogen med sin egen religion.
– Informera eleven om finländsk åskådningstradition.
– Informera eleven om andra religioner.
– Hjälpa eleven att förstå religionernas kulturella och mänskliga betydelse.
– Fostra eleven till ett etiskt synsätt och till att förstå religionens etiska dimension. - Källa: Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004