Serviceansvar för 176 000 kvadratmeter
I sin nya roll som chef för enheten för intern service, regerar Arne Nummenmaa med hjälp av flera än tvåhundra anställda över 176 000 kvadratmeter. Så stor är den sammanräknade arealen av Raseborg stads byggnadsbestånd.
Han sitter också i ledningen för en enhet, där administrationen kuriöst nog är en funktion som genererar vinst – om allt går efter noter.
Men det här är snarast en budgetteknisk grej, förklarar Arne Nummenmaa.
Så som upplägget är i dag, är det administrationen som får räkna sig till godo för intäkterna från försäljningen av de fastigheter – bebyggda tomter – som staden gör sig av med. Når man med andra ord upp till budgeterade intäkter på 1,5 miljoner euro i år medan de administrativa kostnaderna stannar vid 300 000, ger det ett överskott på 1,2 miljoner.
Aderton miljoner
Som helhet slutar enhetens driftsbudget i år på cirka 18 miljoner euro. Av det faller 3,2 miljoner på städsektorn med dess 85 anställda, kosthållssektorn med 98 anställda står för 4,6 och fastighetssektorn med 35 anställda för 10,3 miljoner.
– Och då talar vi bara om driften, intern service har en ganska stor bit av investeringsbudgeten, säger Nummenmaa.
Vilken blir hyran?
Störst bland aktuella projekt är serviceboendehelheten i Karis, som staden söker extern finansiering för. Tanken är att låta utomstående finansiera och bygga, och sedan hyra upp utrymmena över den för att ha full kontroll oberoende av vem som sköter vården.
Nästa steg blir att konkurrensutsätta huvud- och arkitektplanering samt projektledning, Nummenmaas tanke är att segraren i den omgången får upphandla själva byggentreprenaden.
– Vi är inte intresserade av vem som bygger, utan av vilken hyra vi får.
Där spelar många faktorer in: kapitalhyra eller helhetshyra? Och hur hantera fastighetsskatten, som redan i dagsläget skulle ligga i storleksordningen 300 000 euro? Inkludera den i hyran, med förbehållet att staden betalar mellanskillnaden om skattesatsen höjs mera än levnadskostnadsindex?
Intresse finns
Redan nu har staden belägg för att intresse för projektet finns bland potentiella finansiärer.
Mindre klart är vad som återstår av planerna på ett för staden och HNS-VNS gemensamt vårdcampus vid Västra Nylands sjukhus. Mycket beror på vad HNS vill hålla kvar av regionens vuxenpsykiatriska avdelningsvård. Nummenmaa vågar för sin del gissningen att tyngdpunkten i den – om inte vården som helhet – kommer att finnas i Lojo.
Men helt kan det tänkta vårdsamarbetet i Ekenäs knappast gå om intet, bland annat eftersom jourverksamheten är på stadens ansvar.
Att man, om den specialiserade somatiska sjukvården består, skulle kunna bereda rum för hela Mjölbolsta-bädden i själva sjukhuskomplexet, tror han inte, och ser därför en återflyttning till nuvarande "katkon" som en sannolik lösning.
Ekenäs och Tenala?
Arne Nummenmaa vill inte bara tala fastigheter, han vill också tala kosthåll och skolmat.
– Köksfunktionen i hela Raseborg är en mycket viktig fråga, säger han, väl medveten om att det också är en fråga som väcker känslor.
Den grundliga renoveringen av centralköket i Karis är en sak för sig, där förestår nu en offertrunda. Men konstellationen Ekenäs-Tenala är öppen, och Nummenmaa har inga svårigheter att hitta argument också för det billigare alternativet med enbart utdelningskök i Tenala.
All mat tillagas inte i tillagningsköken. Man kan väl gardera sig mot "gummipotatis" genom att koka den i utdelningsköken, betonar han.
Transportkostnader tillkommer då maten körs ut, men för exempelvis hemvårdens portioner måtte det i övrigt gå ut på ett om de lastas på i Ekenäs eller Tenala.
Receptbank kommer
Inom intern service står man för övrigt nu i beråd att datorisera ett led i mathanteringen.
Likartade recept och därmed likartad mat för alla som äter den, god kvalitet på maten och tidsbesparande stöd för dem som anskaffar råvarorna, är målsättningar bakom en kommande satsning på en datorbaserad receptbank.
Aromi eller Aivo – det är ännu inte klart.
Däremot talar siffror från Salo, som valt det förstnämnda systemet, om att lönekostnadernas andel av matportionens pris ligger på cirka 50 procent.
I Raseborg är motsvarande siffra i dag ungefär 59 procent.
Elever ska höras
En strävan att minimera kostnader, förfelar i alla fall sitt syfte om resultatet är mat som ingen äter.
Alltså måste resultatet av kökspersonalens framtida, datorstödda ansträngningar vara "mat som är så god och näringsrik att alla faktiskt äter den".
Arne Nummenmaa själv lassar gärna in klassikern korvsås och potatis då den står på menyn. Men han är medveten om att alla inte tycker lika: även om korv fanns med bland de fem favoriterna, var det pizza, tacos, hamburgare och kebab som toppade listan då skoleleverna fick önska fritt.
En sådan meny är i alla fall otänkbar, inte minst med hänsyn till näringsrekommendationer.
Nummenmaa befarar dessutom att skollunchen för rätt många elever är dagens enda varma mål, i linje med det ligger också tidigare enkätsvar som utvisade att en stor andel av eleverna äter morgonmål hemma mera sällan än två till fyra gånger i veckan.
Hur läget är nu klarnar senare i år. En enkät riktad till elever från årskurs 3 uppåt förbereds, att höra deras synpunkter på och attityder till skolmaten är viktigt.