Jobbigt att spara i skolvärlden
Jo, skolpolitikerna kan tänka sig att syna Raseborgs gymnasier. Men alla beslut är tunga.
Jobbigt. Tungt. Orättvist. Så reagerar några skolpolitiker på kravet att spara inom bildningen.
På torsdagen skrev VN om bildningsdirektör Robert Nyman som tycker det är dags att diskutera vad Raseborg vill med sina två svenska gymnasier.
Bakgrunden är att både staten och staden ska skära ner sitt stöd till skolorna, samtidigt som Ekenäs gymnasiums rektor Marianne Pärnänen fått ett nytt jobb i Åbo.
- Det är vårt ansvar att granska alla lösningar, även om de känns jobbiga, säger bildningsnämndens ordförande Filip Björklöf (SFP).
Han hoppas gymnasierna i Ekenäs och Karis inte behöver slås ihop. Båda är bra skolor. Dessutom undervisar en del lärare både på ortens gymnasium och högstadium.
- Jag vill gärna se en utredning.
Krävs ett stort hus
Ekenäs gymnasium ska flytta till Axxells nuvarande utrymmen på Raseborgsvägen. I teorin ryms de två gymnasiernas elever där.
Björklöf känner inte till någon motsvarande fastighet i Karis som kan rymma 340 gymnasister.
- Det krävs en ganska stor byggnad. Man kan inte stoppa dem i en källare.
Han håller med Robert Nyman om att det skulle vara bra att öppna upp diskussionen i ett tidigt skede.
Just nu vet Björklöf inte hur mycket bildningen måste spara nästa år. Stadens samarbetsförhandlingar pågår till slutet av nästa månad. De är inte offentliga förrän de är avslutade.
Budet har varit nedskärningar på 100 årsverken. Bildningen har två stora kostnader, nämligen personal och fastigheter.
- Viktigast är att undervisningen är så bra som möjligt. Hellre färre byggnader och kvalitativ undervisning. Men i praktiken är lösningarna besvärliga, säger Björklöf.
Känns inte rättvist
Risto Räty (SDP) är riktigt upprörd. Bildningsnämndens vice ordförande har nyss via media fått höra att två finska lågstadier kan vara i vågskålen. Igen.
- Det här känns inte rättvist. Man har just betonat att Raseborg ska vara barnvänligt. Bildningen gick rejält under budget i fjol. Dessutom har flera skolor stängts under tidigare år, säger han.
Räty tycker att nedskärningarna inte kan följa en strikt matematisk modell, där bildningen står för 40 procent eftersom den har 40 procent av stadens personal.
Han är i alla fall beredd att fundera på gymnasiernas framtid.
- Tanken är värd att diskutera, men jag vill höra de berörda parterna, som till exempel rektorerna. Vi måste syna alla kort.
Räty minns höstens hetsiga diskussioner om skolstängningar och manar till besinning. Besluten ska inte hetsas fram. Kommunen går inte i konkurs i morgon.
Skona de små
En annan finskspråkig politiker är Tanja Konttinen (Gröna). Hon tycker det är bättre att rikta nedskärningar mot äldre elever. De har bättre möjligheter att resa en lite längre väg än vad lågstadiets elever har.
- Men jag vill varken säga jo eller nej i det här läget. Jag förstår att man måste försöka spara. Vi borde föra en större diskussion om strukturer och vilka tjänster kommunen vill ha.
På frågan om hon skulle skära i kostnader för fastigheter eller personal kontrar hon:
- Vilken hemsk fråga. Får jag låta bli att svara? Svarar jag fastigheter låter det som om jag är för att stänga skolor. Svarar jag personal låter det som om jag vill gå åt lärarna.