Ett år med läxor och skratt
Dåliga vitsord på avgångsbetyget från högstadiet är den gemensamma nämnaren för de elva eleverna i Tiondeklassen vid Västra Nylands folkhögskola. Betyget räckte inte till för att komma in på gymnasium eller yrkesutbildning. I dag ser tiondeklassarna ljust på sina möjligheter att få en studieplats i höst.
Kyrkslättsbon Nicklas Forsman säger rakt ut att han inte tyckte om att gå i högstadiet.
– Det var inte roligt där, jag trivdes inte alls.
Det syntes också på betyget som vittnade om en anspråkslös skolframgång. Sedan hösten har Nicklas Forsman gått i VNF:s Tiondeklass och nu har han som mål att få en åtta eller nia både i matematik och finska.
Att höja siffrorna på betyget från högstadiets nionde årskurs är den vanligaste orsaken att komma till VNF:s Tiondeklass. Men det finns också sådana som är villrådiga och behöver ett mellanår för reda ut vad de vill göra.
Anna Jakobsson är Tiondeklassens lärare och säger att året vid VNF ger de unga tid att tänka efter och mogna. Då de ett år senare på nytt söker studieplats har de samma utgångsläge som eleverna med ett färskt avgångsbetyg från grundskolan och får lika många grundpoäng.
Nytt försök
Alla årets studerande har nyss lämnat in sina ansökningar via den gemensamma elevantagningen. De flesta siktar på att komma in på gymnasiet men några har andra banor i tankarna, till exempel som närvårdare eller kosmetolog.
Ingåbon Lina Wahlberg har sökt till Kyrkslätts gymnasium för att hon inte känner för att gå i yrkesskola.
– Jag är osäker vad jag vill ha till yrke, därför blir det gymnasiet. Eventuellt kunde jag tänka mig att bli flygvärdinna, säger hon.
Linnea Ingman från Ekenäs lyckades inte komma in till gymnasiet genast efter högstadiet och gör nu ett nytt försök. För henne är det matematik och finska som är prövostenarna.
– Jag hade väldigt dåliga grunder i finska och det gjorde det ännu svårare att hänga med i undervisningen på högstadiet, säger hon.
Det är speciellt i Ekenäs som finskan vållar problem och det har att göra med att svenskan är så dominerande.
– Om man inte hör finska någonstans och lever i en helsvensk miljö är det jobbigt att tillägna sig finskan. Man får ingenting gratis, allt måste pluggas. För andra är matematiken lika oöverkomlig, det är många som inte har den sortens tänkande, säger Anna Jakobsson.
Möjligt att ställa om sig
Ändå är det möjligt att lära sig ämnen som tidigare kändes hopplösa. Ålänningen Leila Hill tycker att det mest utmanande är att ställa om sig och tro att det går att lära sig.
– Tidigare trodde jag att jag inte hade kapacitet för att få en nia i matte. Det har jag. Det är viktigt att lära sig läsa på rätt sätt, med fungerande studieteknik.
Linnea Ingman håller med och tycker att det kräver en stor portion ansträngning att hitta en positivare inställning till de ämnen som var svårast i nian.
Läraren Anna Jakobsson har många förklaringar till att den tidigare dåliga skolframgången kan förändras till det bättre på Tiondeklassen.
– Det handlar om att de unga får en ny miljö med nya lärare, nya kompisar och en god anda och samhörighet i gruppen.
– Och världens godaste mat här på VNF, säger Lina Wahlberg.
I högstadiet får elever som presterar dåligt en viss stämpel, lärarna och kamraterna har bildat sig en bestämd uppfattning om dem och behandlar dem därefter. Det leder till att den som är skral i matte lätt tappar lusten att ens försöka, eftersom det ändå är förgäves.
På tiondeklassen tar man i bruk alla hjälpmedel och metoder som kan underlätta inlärningen. Klassen är liten och elever och lärare kommer varandra inpå livet.
– Det är till hjälp att kunna läsa av eleven och anpassa undervisningen därefter. Hos oss blir alla individer också sedda på ett annat sätt än i högstadiet, säger Anna Jakobsson.
Tiondeklassens tre pojkar och åtta flickor säger med en mun att de trivs så bra tillsammans att skratten hela tiden klingar i klassen.
– Vi är alla bara oss själva och respekteras av de andra sådana som vi är.
God anda
Sammanhållning och acceptans har varit ett uttalat mål när Tiondeklassens ideologi har formats. På schemat står varje vecka två lektioner i kreativitet, som har använts för att stärka banden i gruppen.
Det finns några med hästar som hobby i klassen och därför bestämde eleverna sig att tillsammans besöka ett stall och testa på ridning. De har också målat, bakat, bowlat, sett på film och ätit gott på restaurang. De sista månaderna i skolan är det meningen att vara utomhus, njuta av vårvädret med motion och rörelse i det fria.
- Ansökan till Tiondeklassen görs direkt till Västra Nylands folkhögskola, den står alltså utanför gemensamma elevintagningen.
- Ansökningsblankett finns på VNF:s hemsida på nätet.
- Vanligast är att söka på sommaren, när man inte har fått studieplats efter högstadiet. Man kan söka till Tian samma år som man går ut högstadiet eller året därpå.
- Utbildningen är avgiftsfri, eleven betalar endast för resorna mellan hemmet och skolan. Också skolmaten och skolmaterialet är gratis.
- Tian tar också emot elever som har gått ut grundskolan för flera år sen, men då kostar det lika mycket att studera som på de andra linjerna vid VNF.
- Elever som inte har fått avgångsbetyg från grundskolan kan gå på Tian för att få ett sådant. Då krävs ett avtal med elevens hemkommun om att nians läroplan fullföljs på nytt på Tian vid VNF.
- Tiondeklassen repeterar årskurs nio och följer dess läroplan.
- Undervisningen består av sex lektioner varje dag och pågår kl. 9.15 - 14.45. Eleverna har endast läsämnen och alla elever läser alla ämnen.
- På Tian kan eleverna höja vitsorden på avgångsbetyget från nian.