Dags att diskutera sparåtgärder och gymnasier
Raseborg borde fundera på vad man gör med sina gymnasier. Bollen är hos politikerna. Det säger bildningsdirektör Robert Nyman, som önskar en diskussion så fort som möjligt.
Marianne Pärnänen, rektor för Ekenäs gymnasium, har fått ett nytt jobb i Åbo. Den händelsen gör att Robert Nyman efterlyser debatt. Nu är det hög tid att diskutera vad Raseborg vill med sina två svenska gymnasier.
Trycket på förändring kommer nämligen från flera olika håll. Nyman nämner fyra.
Den första är att en rektorstjänst antagligen blir ledig. Den andra är att staten tänkt minska stödet till andra stadiets utbildning med cirka 200 miljoner euro.
För det tredje ska Raseborg skära bort 100 årsverken nästa år. För det fjärde måste staden använda sina fastigheter effektivare.
Robert Nyman vill inte uttala sig om hur mycket bildningen ska banta bort. Men eftersom cirka 40 procent av Raseborgs stads personal hör till bildningssektorn så kommer något definitivt att hända.
- Vi har krav på stora ingrepp.
Lite huvudräkning ger att 40 procent av 100 årsverken är 40 årsverken.
- Det plockar man inte bort så där bara, säger Nyman.
Han hoppas politikerna öppnar upp diskussionen om gymnasierna. Att bara hyvla lite här och där räcker inte. Det krävs strukturella ingrepp.
- Vad är politikerna beredda att göra? undrar han.
Får större utrymmen
I skrivande stund är planen att Ekenäs gymnasium ska lämna sitt hus vid Rosenvägen och flytta till Raseborgsvägen, till yrkesskolan Axxells nuvarande utrymmen. Axxell flyttar nämligen ihop med Novia.
Det gula tegelhuset vid Rosenvägen är tänkt att bli daghem.
Den här planen är en del av ett större pussel. Raseborg äger många hus och försöker utnyttja dem så väl som möjligt.
Räknar man samman gymnasisterna i Karis och i Ekenäs blir de cirka 340. På frågan om de skulle rymmas i fastigheten vid Raseborgsvägen svarar Nyman "i teorin".
- Ett gymnasium går. Men är det den lösningen beslutfattarna vill ha?
Nyman säger flera gånger att han, som tjänsteman, inte bestämmer hur gymnasierna i staden ska se ut i framtiden. Det är politikernas uppdrag.
Långkörare
De lokala gymnasiernas framtid är ingen ny sak - tvärtom. I Västra Nylands arkiv finns ett antal artiklar om samma fråga. För tio år sedan, i april 2004, undrar Anders Lindström om det finns tillräckligt många elever och tillräckliga resurser för alla svenska gymnasier i Västnyland.
- Det är bättre att fundera medan man inte har kniven på strupen, tycker han.
Lindström var ordförande för bildningsnämnden i Ekenäs stad.
Fem år senare bildas Raseborg och bildningsdirektören Bob Karlsson luftar tanken på att slå ihop Karis-Billnäs gymnasium och Ekenäs gymnasium.
Stadens bildningsnämnd bjuder in andra västnyländska kommuner till en utredning om andra stadiets utbildning. Inviten blir ingen större succé. VN konstaterar den 4 mars 2010 att "Gymnasieutredning stupade redan på startstrecket".
Och än finns alla gymnasier kvar.
Nyman konstaterar att andra stadiets utbildning egentligen är en regional fråga. Just nu verkar det emellertid "osannolikt" att kommunerna i Västnyland är redo att diskutera på en regional nivå.
Sparförslag stoppades
Stora strukturella åtgärder, som att stänga en skola, sker inte över en natt. Nyman säger att det tar 1,5 till två år.
I fjol försökte bildningssektorn spara genom att föreslå skolstängningar. Det alternativet kom inte långt. Politikerna beslöt att behålla alla finska lågstadier. Förslaget att stänga Västerby skola bordlades, och har varit bordlagt i ett halvår.
- Politikerna tog ett demokratiskt beslut, är Nymans kommentar.
Frågan är hur bildningen i stället ska skära ner. Kan politikerna enas om det, eller blir det tjänstemännens sak att göra upp sparförslag?