Historiens vindar blåser

Slaget vid Rilax. Västnyländsk årsbok behandlar i år ett tema som i och med händelserna i Ukraina känns mer aktuellt än väntat.

Pärmbild
Västnyländsk årsbok 2014
Västnyländska kultursamfundet

Västnyländsk årsbok utkommer i år för trettiosjunde gången. Också i år är den fylld med läsvärda artiklar som behandlar olika teman.

I en artikel med titeln Den kommunala identiteten i en föränderlig värld, behandlar historikern Henrik Ekberg frågan ur olika synvinklar. Han synliggör de historiska bakgrundsfaktorerna som kan ligga som grund för rivaliteten mellan byar och grannkommuner, schismer som har en tendens att eskalera i tider av utökade kommunreformer.

Han frågar sig om beslutsfattarna i sin rationaliseringsiver riskerar att rubba det som varit ett fundament för den demokrati som vuxit fram i det som var det svenska riket.

Samtidigt ser han också en fara med en för stark kommunal identitet. Den kan lätt leda till att en del personer börjar uppfatta kommunerna som en form av självständiga republiker som skall stävja hot utifrån. I liknande situationer uppfattas ofta den närmsta grannen som den värsta fienden, i stället för en partner att samarbeta med.

Kanske det också kan finnas något gott i statens nuvarande försök att bryta ner ett mönster som i grunden är destruktivt, resonerar Ekberg.

Slaget vid Rilax

Schismer mellan kommuner är en sak. Lyfter man upp det hela till ett nationellt och internationellt plan, visar vår historia upp många exempel på denna destruktivitet som kan uppstå när nära grannar börjar se varandra som fiender. I sommar har det förflutit 300 år sedan slaget i Rilax. Till dess planeras storstilade evenemang i vår region, inte minst i Hangös farvatten.

I Västnyländsk årsbok ägnar man en stor del av skriften till just det här temat. I fyra artiklar behandlar man ur olika synvinklar de historiska händelserna från den här tiden. Bakom artiklarna står Christer Kuvaja, Johanna Aminoff-Winberg, Carl-Fredrik Geust och Aapo Roselius.

Barn- och ungdomsfångar

Aminoff-Winberg beskriver en hjärtskärande tid i vår region som präglades av missväxt, pest och därtill flykten från Västnyland 1713 som drabbade många invånare i området. Som konkret exempel nämns Prästkulla gård som änkefrun Sophia Elisabeth Klingspor fann helt förstörd efter ryssarnas framfart när hon äntligen återvände.

Titeln på Kuvajas artikel ger en fingervisning om innehållet, Ryssen i Karistrakten 1713 – slaget vid Landsbro och dess följder. Skrämmande i sammanhanget är förutom alla plundringar och härjningar som beskrivs, att läsa om de många västnylänningar som tillfångatogs och fördes till Ryssland. Majoriteten var barn och ungdomar. De nyttjades bland annat som arbetskraft på ryska adelsgods, flickorna som prostituerade eller så gavs de bort som gåvor.

Högaktuell källa

Knappast visste artikelförfattarna eller någon annan när de blev vidtalade att skriva, hur nära historien skulle krypa, inte minst genom händelserna i Ukraina som också väcker de historiska händelserna kring vår kust till liv igen.

Carl-Fredrik Geust framhåller i sin artikel som behandlar ryssarnas historieuppfattning att just slaget vid Rilax besitter ett långt större symbolvärde än man kanske insett i vårt land. Det kan kanske vara skäl för var och en som ivrar för dessa kommande festligheter, att närmare bekanta sig just med det symbolvärdet och skaffa sig en djupare historisk insikt i vad det egentligen är man jubilerar. Här utgör Västnyländsk årsbok en högaktuell källa.

Kulturen i fokus

Skriften innehåller också en mängd sedvanlig information om kulturaktörer och evenemang som förverkligats i västra Nyland under året som gått. Tove Virta står för en årskrönika. Ralf Friberg medverkar med en refererande artikel främst om kulturen, lite om näringsliv och ekonomi. Skriften innehåller även en artikel av Jani Roman som utgår från Västnylands näringsliv och olika aspekter på det.

Henrik Ekberg behandlar i sin artikel även vårdreformen i regionen, sporten ges synlighet och kanske något oväntat vädret. Färskt i minnet finns översvämningarna i Karis. Kanske inte direkt kulturrelaterat, men i högsta grad historiskt.