Boendeformen ger frihet
De som bor i sin ägandes bostad uppför sig i allmänhet bättre än de som är hyresgäster. Den iakttagelsen gör Carola Holmström, som för det mesta är nöjd med grannarna i trevåningshuset i centrala Ekenäs.
– Jag har vänt mig till bostadsägaren och klagat på hyresgäster, som inte kan följa ordningsreglerna. Oftast har det varit fråga om unga människor, som inte bryr sig om när det ska vara tyst. Spring och buller i trappor, smäll i dörrar, kompisar på besök mitt i natten, musik på hög volym och högljuddhet stör alla andra, säger hon.
Hennes klagomål har haft effekt. Efter att hyresvärden framförde missnöjet till hyresgästerna blev det bättre ordning.
– Ägaren verkade uppskatta mitt ingripande. Om man inte själv bor i huset är det ju omöjligt att veta vad som försiggår där.
Carola Holmström tycker att det finns en ganska stor skiljelinje mellan bostadsägare som bor i husbolaget och sådana som har köpt en lägenhet och har den uthyrd.
– Man är mera mån om sin egendom om man bor i lägenheten och visar större respekt för det gemensamma. Invånarna i samma höghus blir bekanta med varandra, medan aktieägare som bara dyker upp på bolagsstämman är främlingar. De hyser inte samma intresse för hur bolaget sköts.
Fel hängd tvätt
Själv har Carola Holmström också mindre trevliga erfarenheter av höghusgrannar, då familjen en kort tid ägde och bodde i en lägenhet i Karis. Många av invånarna var släkt med varandra och hade bott i huset i årtionden. Nykomlingar togs inte väl emot.
– Det var fel på allting som vi gjorde. Till och med min tvätt i källaren var fel hängd och var för länge på strecket. Attityden från de andra kändes som mobbning och vi blev inte långvariga där.
Folkvett och normala umgängesregler gäller också i höghus. Carola Holmström tycker att det hör till den nyinflyttade att först presentera sig för grannarna. Att hälsa när man möts i trappan eller på gården är en självklarhet.
Men olägenheter och störningsfaktorer uppstår ändå då och då. Efter en renovering i grannlägenheten kom allt matos in till det holmströmska köket. När disponenten tillkallades visade det sig att grannens fläkt var felkopplad och att alla ångor leddes till luftkonditioneringen.
– När det renoveras i lägenheterna borde det hållas en slutgranskning för att kolla att allt har gjorts enligt regelboken, tycker hon.
Att delta i bolagsstämman försummar Carola Holmström inte, och hon tycker att deltagandet kunde vara betydligt bättre. De närvarande har möjlighet att påverka hur bolaget ska drivas. I sista hand är det bostadsvärdet som speglar hur bra eller dåligt husbolaget sköts.
Värdet stiger
– Min man och jag har nu ägt den här lägenheten i fem år. Vi kunde pruta på försäljningspriset för bostaden var i behov av grundlig renovering och en sanering av bruksvattenrören stod för dörren i husbolaget. Nu är lägenheten betydligt mera värd. Att den ligger i bottenplanet och att fastigheten är centralt belägen har också bidragit gynnsamt till prisutvecklingen.
På det hela taget är Carola Holmström mycket nöjd att vara aktieägare i ett höghus. Det är inga problem med att resa bort, fastigheten hålls varm och blir omskött fast bostaden står tom. Snöarbete och gräsklippning tar andra hand om.
– Den här boendeformen ger en stor frihet, som jag verkligen uppskattar.