Goda grannar tar hänsyn
Hur trivsamt det är att bo i en lägenhet i ett bostadsaktiebolag beror på invånarna själva. För både bostadsägare och hyresgäster gäller det att respektera gemensamma regler och ta hänsyn till grannarna. I dagens värld är det inte alltid så självklart att göra det, säger många.
En granne tänder cigaretten på väg ut från sin bostad och det luktar tobak i trapphuset en lång stund efteråt. En annan rastar hunden på innergården men plockar inte bort "korvarna" på gräsmattan. Matos, musik på högsta volym och återkommande nattliga fester är andra förekommande irritationsmoment i flervåningshus.
– Jag har en känsla att folk i dag tar mindre hänsyn till varandra, man är allt mer nonchalant och ställer sig själv i första rummet, säger Hans Mattsson.
Han har en mångårig erfarenhet av hur folk uppträder och beter sig när de bor i var sin låda under samma tak som många andra. 1980 inledde han sin bana som disponent och som mest har han skött ett tjugotal husbolag. Fastighetsskötsel var en del av verksamheten i sexton år, men den avvecklades 2012.
– Rökningen hör till klassikerna när det blir gräl. Ingen kan förbjuda någon att röka i bostaden eller på balkongen, det är bara rökning på allmänna platser som inte är tillåten. Det är förståeligt att grannen ovanför blir förbannad när röklukten stiger upp till hans balkong, säger Mattsson.
Om det röks inne i bostaden känner hela grannskapet av det när lukten tränger ut i trapphuset. Stanken av gammal tobak är som ett vanhedrande visitkort när den slår emot besökaren vid ytterdörren.
Grillning på balkongen är en likadan stötesten och har lett till att vissa husbolag förbjuder det helt och hållet, i andra är elgrillar tillåtna. Ingenstans får man grilla med öppen eld eller gas för brandfarans skull.
Hundar och kackerlackor
Spåren efter hundar som släpar in sand och smutsvatten i trapporna kan reta upp folk och hundar som skäller oupphörligt då de lämnas ensamma kan driva grannarna till vansinne.
– Alldeles nyligen fick jag bevittna en vräkning, där orsaken var att hunden skällde oavbrutet då husse inte var hemma. Om hunden lämnas ensam till långt in på natten är det ju en pina för alla. Om man har husdjur i höghus måste man kunna skola dem så att de inte stör andra, säger Mattsson.
Objudna hyresgäster som småkryp och skadedjur förekommer också i bostäderna av olika orsaker. Folk reser utomlands och kan, utan att de vet om det, ha med sig insekter, till exempel kackerlackor, i bagaget. För Mattsson är faraomyran en ny bekantskap.
– Den är mindre än vår svartmyra, den är guldfärgad och kommer från sydliga länder. Den förökar sig otroligt snabbt och bor inne i konstruktionerna. Det är bara vissa gifter som biter på den och de finns inte att köpa i vårt land. Kostnaden att förinta kolonin av faraomyror steg till fyra tusen euro för det husbolag som nyligen drabbades.
Lägenheter, som städas dåligt eller över huvud taget inte städas, bäddar för ohyra. Silverfiskar pilar omkring i badrummet, mjölbaggar huserar i köksskåpen medan skräppåsarna tornar upp sig på balkongen och tidningshögarna växer i tamburen.
Det finns lägenheter som vansköts till den grad att bolagsstyrelsen måste ingripa. Orsakerna varierar, det kan vara en gamling i så dåligt skick att krafterna inte räcker till, men det finns också utslagna personer och ungdomar, som inte förmår hålla snyggt i knutarna.
– Husbolaget bär ju ansvar för att fastigheten hålls i skick och styrelsen har rätt att granska lägenheterna och påpeka om det finns brister i skötseln som måste åtgärdas. I extremfall har husbolaget rätt att ta lägenheten i sin besittning om missförhållandena är katastrofalt stora, säger Hans Mattsson.
Känt klientel
En liten grupp hyresgäster, som ställer till med problem, är människor som har hamnat på glid i samhället. Beroende av sprit och droger, mentala störningar, inget jobb är gemensamma nämnare.
Supfester med bråk och oljud, musik som spelas med hög volym och hotfullt uppträdande mot grannar som klagar hör till vanligheterna. Att kalla på polis hjälper bara för stunden.
– Människor i den här gruppen bor på ett ställe i några månader tills de blir vräkta. Då har de ofta haft sönder och förstört i lägenheten. Sedan måste socialen skaffa dem en ny bostad och så fortsätter cirkusen på nästa adress.
Som disponent får Hans Mattsson ibland i uppdrag att välja hyresgäster för någon bostadsägares räkning och då är han noga med att kolla den potentiella hyresgästens boendebakgrund, betalningsförmåga och arbetssituation. Att kräva hyresgaranti för 1 – 3 månader är numera kutym på hyresmarknaden.
Bolagsstämmornas tid
I mars eller april kallar bostadsaktiebolagen sina ägare till bolagsstämma, där man bestämmer om bolagets skötsel och ekonomi. Styrelse för bolaget väljs för ett år framåt.
Efter att ha medverkat på otaliga bolagsstämmor har Hans Mattsson sett en mångfald modeller för att sköta ett husbolag. När det gäller styrelsearbetet är det två huvudspår som gäller.
– Det finns bolag där ingen vill medverka i styrelsen och man väljer de snällaste, som låter sig övertalas. Då faller mera ansvar för skötseln av bolaget på disponenten, som får berätta för styrelsen vad som ska göras. Det andra alternativet är att man lyckas båda upp medlemmar till styrelsen, som både praktiskt och ekonomiskt förstår sig på ett husbolag. Då är det styrelsen som för taktpinnen och disponenten står till dess tjänst.
Deltagandet i bolagsstämman kan variera från 15 till 75 procent. Om det är få som deltar kan det tolkas som att bolaget är väl skött, men så är det inte automatiskt fallet.
Aktieägarna i husbolag kan oftast delas in i två grupper: de som äger och bor i sin lägenhet och de som äger en lägenhet, men inte bor i den utan oftast har den uthyrd. I den senare gruppen, bostadsinvesterarna, finns det också skillnader. Vissa vill inte satsa extra pengar i husbolaget utan väntar bara på att värdet på bostaden stiger, så att det lönar sig att sälja. Andra tycker att det är värt att förbättra husets standard och är beredda att satsa pengar på det.
Ägoförhållandena i husbolag är mycket olika och till exempel i höghus vid Bulevarden i Hangö kan merparten av alla lägenheter ägas av icke-ortsbor, som använder bostaden som andra bostad. Också Vitsippan i Ekenäs är ett omtyckt objekt bland folk som har en annan stadigvarande adress.
Skiljelinjerna bland ägargrupperna kan vara så stora att motsättningar uppstår. Det finns bostadsaktiebolag, där man har haft en överenskommelse att investerare inte ska väljas in i styrelsen.
Stigande utgifter
Att diskutera husbolagets budget med utgifter och inkomster och femårsplanen för investeringar ser Hans Mattsson som bolagsstämmans viktigaste uppgifter. Han tycker att utgifterna överlag har stigit så att vederlagen i allmänhet ligger på 3,50 eller 4,00 euro per kvadrat och vattenavgiften på 25 euro per person.
– Här i Raseborg har politikerna bestämt att Ekenäs Energi och Raseborgs vatten ska ge en sådan avkastning att deras tariffer är som en smygskatt för konsumenterna. Grundavgiften för fjärrvärmen höjdes i fjol med det dubbla eller ännu mer och husbolagen har bara att betala. Kommuninvånarna drabbas till på köpet ojämlikt av en sådan avgiftspolitik, säger han.
Numera är det obligatoriskt att förse varje lägenhet med egen vattenmätare vid sanering av fastigheten, vilket gör att invånarna betalar för den mängd som de använder.
– Det pratas också om att man skulle mäta värmeförbrukningen på motsvarande sätt, det skulle vara det rättvisaste. I dag är det vanligt att vädringsfönstret öppnas när folk stiger upp och får stå öppet hela dagen i en tom bostad. Värmeelementet under fönstret ångar på och dyr värme försvinner ut.
Ny lag
Lagen om bostadsaktiebolag förnyades för några år sedan och definierar nu noggrannare bolagsstyrelsens och aktionärernas rättigheter och skyldigheter. Den medförde också mera arbete för styrelse och disponenter till exempel med att övervaka de reparationer som görs i lägenheterna.
– Att måla och tapetsera i bostaden är tillåtet för ägaren, men allt som har med el, vatten och badrum kräver certifierad personal och för alla våtrumsarbeten ska protokoll göras upp, säger Hans Mattsson.
Han påminner också om de boendes ansvar att omedelbart rapportera sådana skador som hör till husbolaget. Sprickor i fogar eller mattor i badrummet är typexempel på skavanker som kan leda till stora läckage och dyra reparationer.