Husbolagen blir alltmer förutseende
Energieffektivitet intresserar allt fler husbolag och husägare i Finland, så även i Hangö. Dessutom utreds alternativen allt bättre. Just nu lockar jordvärmen.
I fjol ansökte närmare fyrtio husbolag och enskilda hushåll om att få installera jordvärme i Hangö. Till fjärrvärmenätet anslöts under samma tid åtta höghus och ett småhus. Jordvärmen har blivit en klar uppstickare.
– Bland husbolagen är jordvärme kanske mera aktuellt just nu. Många satsar hellre på det, säger Olle Johansson som driver egen disponentbyrå i Hangö.
Med flera år på nacken dominerar fjärrvärmen ändå hos höghusen. Fjärrvärmen kom till Hangö redan 2003 medan jordvärmen börjat synas först de senaste åren.
Två bra alternativ
I Finland har fjärrvärmen i dag en marknadsandel på ungefär 50 procent. I storstäderna är andelen hela 95 procent medan små städer ligger efter. Av de hus som Johansson är disponent för har en fjärdedel fjärrvärme och vart tionde jordvärme. Många faktorer avgör vad som lönar sig.
– Vissa kanske motsätter sig fjärrvärme för att man blir bunden till en enda leverantör. Samtidigt är investeringskostnaderna mycket lägre, säger Johansson.
I de hus där Johansson deltagit i installationen av fjärrvärme är husbolagen nöjda. Besparingar gör man också på sikt. En investering i fjärrvärme betalar tillbaka sig på mellan fem och tio år. Detsamma gäller för jordvärme.
Både jord- och fjärrvärmen har ändå sina egna hinder i en stad som Hangö. För fjärrvärmen kan en glesbyggd stad begränsa hur långt det lönar sig att dra nätet och jordvärmen får inte borras närmare än 500 meter från en grundvattentäkt. I början låg regelverket efter men i dag lönar det sig inte att ens ansöka om tillstånd om det finns grundvatten i närheten.
– Grundvattnet är helt klart den största stötestenen, säger disponenten Magnus Roth på OP-Filia.
Hittills har alla ansökningar ändå beviljats av byggnadstillsynen.
Stora besparingar
Magnus Roth fungerar som disponent i ett av de husbolag som gick i bräschen för jordvärme i Hangö. I dag har husbolaget på Backgränd med sina två höghus och 54 bostäder använt jordvärme under två vintrar. Erfarenheterna är positiva.
– Redan det första året gjorde vi klara besparingar. Då var dessutom värmeregleringen inte helt justerad ännu.
Med olja kostade uppvärmningen årligen 70 000-80 000 euro. Med jordvärme ligger kostnaderna under 50 000.
I de husbolag som Roth är disponent för har knappa tio procent jordvärme än så länge. Till och med en tredjedel har däremot fjärrvärme.
Större insikt
De husbolag som ännu lever med gamla oljepannor intresserar sig också alltmer för nya lösningar. Men enligt Roth har husbolagens utredningar inte alltid gjorts så omsorgsfullt. Ibland går husbolagen in för ett alternativ utan att vara säkra på vad som lönar sig i längden.
Därför är det en positiv utveckling att bostadsbolagens styrelser också verkar bli alltmer förutseende på den punkten.
– Styrelserna har insett vikten av att satsa på nya system. Man har också blivit bättre på att anlita experter för att utreda de olika alternativen, säger Roth.
Att välja fjärr- eller jordvärme är sällan lätt. Fjärrvärme kräver varken pannor eller underhåll från husbolagets sida medan jordvärme kräver större investeringar. Kostnaderna efter investeringen är däremot lägre men därtill uppkommer också hotbilder i hur länge pumparna håller.
– Vissa experter påstår att besparingarna först börjar visa sig då man bytt ut pumparna en gång, säger Roth.
Å andra sidan är man med jordvärme, förutom via elpriset, inte påverkad av prisförändringarna hos leverantören. Priset på fjärrvärme har stigit sedan den introducerades men Roth framhåller ändå att det inte handlat om så drastiska höjningar som många tror.
– Underhållskostnaderna är låga och man för över en del av ansvaret på leverantören.
Många lösningar
Marknaden i Hangö har dessutom fortfarande potential. Över hälften av bostadsbolagen i Hangö använder ännu gamla system. Trots det är det inte helt säkert att bostadsbolagen övergår till jord- eller fjärrvärme.
– I dag finns det till exempel luftpumpar till allt större hus och fortfarande har vi fall där vi förnyat oljesystemet, säger Roth.
Fjärrvärmeleverantören Adven Oy:s fjärrvärmechef i Finland Henrik Eklund tror ändå ännu på tillväxt.
– I Hangö har fjärrvärmen ökat ganska jämnt sedan vi började 2003. Dessutom har kommunen anslutit sina byggnader under åren.
Totalt ingår runt 100 höghus, radhus, småhus, industrier och affärsfastigheter i det cirka 21 kilometer långa fjärrvärmenätet i staden. Nu verkar den tidigare boomen ändå avta. Dessutom är största delen av centrum och höghusområden i Hangö redan anslutna.
– Nya anslutningar kommer i sakta mak men det är ingen boom längre, säger Eklund.
I framtiden tror han att även enfamiljshus och speciellt stora trävillor som det finns gott av i Hangö ändå kan börja intressera sig. Det aktuella intresset ser man också först under sommaren och hösten. Liksom med jordvärmen utgör de den huvudsakliga säsongen för fjärrvärmeinvesteringar.