En sak om dagen ska bort
En del samlar på saker som kan vara bra att ha, andra kan bara inte tänka sig att kasta bort hela saker. Och så finns det de som tröttnat på att leva i kaos. Eva Jälkö hör till dem.
VÄSTNYLAND – Tänk så ljuvligt det skulle vara att komma hem till ordning och reda i stället för en hall full med skor, väskor, jackor och annat som kan behövas när man går ut.
Eva Jälkö i Ingå har tröttnat på att hemmet känns som ett enda överlastat virrvarr av saker. Vid nyår beslöt hon att minst en sak om dagen ska bort under det kommande året. Det blir 365 saker som ska ut ur huset. Både smått och stort räknas. Petri Luukkarinens film Tavarataivas har inspirerat henne, men det låg mera än så bakom.
– Jag har pratat om det här i flera år och vid nyår så beslöt jag att nu ska det hända något. Jag är så trött på att komma hem och se hur mycket grejer här finns. Och jag har märkt att vi inte har tillräckligt med utrymme, för det blir högar av grejer överallt.
Inte leksaker
I familjen finns en man, tre barn och en hund. Åsikterna om vad som är nödvändigt och vad som inte är det går isär, men Eva har gjort klart att det här är hennes projekt.
– Det är mina saker det här gäller, mest kläder och hushållsgrejer. Barnens gamla leksaker kan jag inte heller göra mig av med, det är ju deras.
Eva Jälkö vet att en orsak till att det finns mycket saker i huset är att hon vill ha grejer omkring sig. Men det ska inte vara vad som helst.
– En dyr vas har inget värde i sig för mig, det som gör saker värdefulla är att de hör ihop med minnen. Det har inget med deras pris att göra. Och så vill jag ha ordning på det som finns.
Ett bra exempel på det är att hon gjort sig av med alla små ljusstakar av olika modeller, nu finns det bara en sort kvar. Den finns däremot i ett tjugotal färger på en hylla i vardagsrummet.
Shoppar allt mindre
Något köpstopp har Eva Jälkö inte tänkt ha, men hon säger att redan en tid märkt att hon shoppar allt mindre.
– Jag funderar mera i butiken och så lämnar jag oftast saken kvar. Jag har inte alls lust att fara till stora shoppingcenter som för några år sedan. Det handlar både om att jag inte har tid och att jag har andra prioriteringar nu.
En stor del av det som Eva redan sorterat ut kan sammanfattas i begreppet Kan-vara-bra-att-ha.
Efter en dryg månad av sorterande tycker Eva inte att hon märker någon skillnad hemma. Men det har inte varit svårt att hitta tillräckligt med saker som är onödiga. Hon har heller inte hunnit sakna något som hon gjort sig av med.
– Nej, men det händer ofta att jag saknar något som jag vet att finns, men som jag inte kan hitta.
Det finns otaliga sajter på nätet där människor säljer sina onödiga grejer. Men Eva Jälkö bryr sig inte om dem.
– Jag är för lat, skrattar hon. Jag har gjort det tidigare, men det blir så mycket jobb med att vara på plats vissa tider så nu får det vara. Jag ger bort en del, men det ska vara saker som är i sådant skick att jag kunde tänka mig att använda det själv. Det jag inte ger bort kastar jag.