Gennarbys historia i bild och ord
Det började med ett kompendium över Gennarby andelsmejeri som Asta Seppänen kom över. Kompendiet fick sällskap av fotografier och berättelser och blev till en utställning, som hade vernissage i måndags.
En dag för ungefär tre år sedan tittade en man in hos Asta Seppänen i Arbetets museum på Raseborgsvägen 16 i Ekenäs. Asta Seppänen hade då satt upp en utställning om korvfabriken Kassler.
Mannen hade med sig material och foton från Gennarby andelsmejeri som väckte hennes intresse, både för andelslag som fenomen och för just detta andelsmejeri, Tenalabo som hon varit.
Detektivjobb
Efter de första fotografierna från mejeriet har hon fått en pusselbit här, en pusselbit där, verksamhetsberättelser från mejeriet och mera fotografier.
Då Asta Seppänen hade tillräckligt mycket material och hon hade lyckats få namn på flera av människorna på fotografierna började hon bygga ihop utställningen Etapper i Gennarbys historia.
– Många av ansiktena på bilderna var bekanta för mig. Min far drev biograf i Tenala och jag fick vara med där och riva biljetterna. Där i biokön hade jag sett flera av dem, men namnen visste jag ju inte på så många.
Detektivarbetet med att identifiera människorna har försiggått bland annat på Ekenäs torg.
– Jag har terroriserat varenda Tenalabo jag sett på torget, säger hon med ett smittande leende.
Välanvända bilar
På många av bilderna förekommer lastbilar som användes vid mejeriet och bageriet i Gennarby.
– Inte bara där, förresten. Personalen fick låna bilar vid höbärgning eller som här, säger Asta Seppänen och pekar på en svartvit bild från 1947 då personalen åkte på sommarutfärd till Kimito.
Anledningen till att bilbilderna är många är att en stor del av fotografierna har knäppts av Leo Björkqvist som själv var yrkeschaufför på Gennarby. Många fotografier härstammar också från Ebba och Kaj Westerlunds samlingar.
– Kaj var också chaufför på Gennarby, på bageriet. Han kallades för Kaj Munk, berättar Asta Seppänen.
Många minnen väcks
Nu är utställningen klar och hade vernissage i Tenala servicehem i måndags. Efter Asta Seppänens presentation av utställningen blev det trångt i korridoren där tavlorna med fotokopiorna placerats. Många minnen bubblar fram.
En av dem som ivrigt studerar bilderna är Helge Lindholm, Asta Seppänens 95-åriga kusin från Karsby i Tenala. Han brukar delta i en daggrupp som träffas en gång i veckan i servicehemmet och just den här träffen råkade sammanfalla med vernissagen.
– Jag fick en frontmannatomt som bröts ut från Karsby och där hade vi sju kor och brukade jorden. Mjölken från korna körde jag till Gennarby andelsmejeri. Fast de sista åren som vi hade kor for den till mjölcentralen i Helsingfors, berättar han.
Silver för mjölken
Mjölken från hans kor hade bra kvalitet – så bra att han tretton år i rad belönades med en matsked i silver, berättar han stolt.
– Våra kor producerade mellan 40 och 50 liter mjölk per dygn, minns han.
På 1970-talet slutade Helge Lindholm med korna och pensionär blev han 1983.
– Men jag bor kvar hemma ännu. Min son driver gården numera.
Sonen ja, han jobbade vid Gennarby bageri som fanns i anslutning till mejeriet, berättar Helge Lindholm.
– Det var tidig väckning, han cyklade i väg redan halv fem på morgonen. Fast sedan köpte han bil åt sig.
Från mejeri till brandkår
Gennarby andelsmejeri grundades 1934 då ett gäng jordbrukare gick samman och köpte upp Gennarby mejeri av godsägaren August Örnmark. Initiativet till att bilda ett andelslag togs av jordbrukaren Anders Lindström i Siggby.
Verksamheten utvecklades i rask takt och 1938 byggdes ett svinhus. VN:s arkiv vet berätta att svingården hade 570 svin år 1958 och att merparten av det fläsk som västnylänningarna åt då härstammade härifrån.
Då svinhuset var klart var det dags för nästa etapp; bageriet. Det startades tillsammans med Ekenäs och Hangö handelslag.
Ur verksamhetsberättelsen från 1952 har Asta Seppänen luskat fram att det då i Gennarby fanns ett ost- och smörmejeri, en svingård, en kvarn med spannmålslager, en mjölk- och kolonialbutik för personalens behov, en ägguppköpscentral och ett bageri. Därtill upprätthöll den 70 personer stora personalen en egen frivillig brandkår.
God ost
Osten som ystades i Gennarby andelsmejeri var vida känd för sin goda smak.
Ostmästare Lauri Helle i Tenala minns speciellt Gennarbys tilsiterost.
– Den var utsökt. Många har försökt efterlikna den men aldrig lyckats. Dess utsökta smak kan ha berott på mjölken, på fodret som korna åt, säger Lauri Helle.
Mejeritätt Tenala
Gennarby mejeri, föregångaren till andelsmejeriet, var inte Tenalas enda mejeri. 1910 hade schweizaren Ernst Stäuber grundat Tenala mejeri.
Tenala mejeri köptes upp av Valio på 1950-talet, medan Gennarby andelsmejeri övertogs av Jordbrukarnas mjölkcentral 1965. Aktierna i Gennarby bröd Ab köptes samtidigt upp av Hemholmen och verksamheten flyttades småningom till Ekenäs.
1987 fusionerades Hemholmen med Ingman och tre år senare sålde Ingman bageriverksamheten till Fazer, som i december 2003 beslöt lägga ner verksamheten i Ekenäs.
- För framställning av 1 kilo halvhård naturost med hög kvalitet behöver man cirka 10 kilo kvalitetsmjölk.
- Ost framställs genom koagulering av mjölk och påföljande avskiljning av vassle.
- Inom modern osttillverkning inkluderar processen tillsättning av syrningskultur, löpe och andra tillsatser som bidrar till intensivare koagulering av mjölkproteiner.
- Av cirka 20 liter obearbetad mjölk (4 procents fetthalt) kan fettet delas för att ge 1 kilo smör. Smöret kärnas från grädde.
- För att få mer smak syras och saltas smöret genom att man tillsätter mjölksyrakulturer och salt.
- Som biprodukt vid smörtillverkning får man kärnmjölk.
-
Källor: fi.estover.ee/
osttillverkning, wikipedia